Trump: Inga samtal på gång med Iran

Den iranske parlamentstalmannen Mohammed Bagher Ghalibaf kräver att USA häver den sjöblockad som införts mot Iran. Han kräver också att oljesanktionerna avskaffas och att iranska tillgångar i utlandet frigörs. I ett tal i statlig tv, rapporterat av AFP, säger Ghalibaf att Hormuzsundet inte kommer att öppnas förrän USA genomfört de åtaganden som fastställdes i samförståndsavtalet.

– Jag vill tydligt klargöra att Hormuzsundet inte kommer att öppnas förrän de amerikanska åtaganden som fastställdes i samförståndsavtalet … har genomförts, säger han.

Kraven finns i den avsiktsförklaring som Iran och USA slöt i juni. Där stipulerades en vapenvila under 60 dagar, under vilka parterna skulle förhandla fram en mer långsiktig fredslösning på konflikten. De 60 dagarna löpte ut under måndagen utan att någon uppgörelse nåddes.

USA:s president Donald Trump har sagt att han inte vill förlänga vapenvilan. I ett inlägg på Truth Social på tisdagen skrev han att ”inga samtal eller konversationer pågår eller är schemalagda med Iran”. Trump hävdade samtidigt att Hormuzsundet är öppet, att USA:s blockad mot Iran är i full kraft och att de sjöminor som ska ha lagts ut har tagits bort eller detonerats.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för energi. Farleden mellan Iran och Oman passerar en stor del av den råolja som exporteras från Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Qatar. Ungefär en femtedel av världens oljekonsumtion beräknas skeppas genom sundet. Även stora volymer flytande naturgas, framför allt från Qatar, transporteras genom farleden.

En stängning eller blockad av Hormuzsundet skulle få omedelbara konsekvenser för den globala energimarknaden. Historiskt har oroligheter kring sundet lett till oro bland oljehandlare och pressat upp priserna. Med stora delar av världens oljeförsörjning beroende av passagen är sundet en strategisk flaskhals som gör regionen central för hela världsekonomin.

USA:s sanktioner mot Irans oljeexport har under lång tid varit ett av de viktigaste tryckmedlen i konflikten. Iran har några av världens största bevisade olje- och gasreserver, men exporten har krympt dramatiskt sedan USA återigen införde sanktioner mot Teheran. För Iran är en fungerande oljeexport en förutsättning för att få in intäkter till en ekonomi som redan är hårt pressad.

Samtidigt som läget är låst mellan USA och Iran uppges Iran och Oman vara nära en överenskommelse om att låta fartyg segla genom Hormuzsundet. Det sade talespersonen för Irans utrikesdepartement, Esmaeil Baqaei, kort innan Trump på måndagen hotade att ”bomba skiten ur Oman” om landet står i vägen för en uppgörelse.

Oman har en nyckelroll. Landet ligger strategiskt vid sundet och har i flera decennier agerat som en diplomatisk bro mellan Iran och västvärlden. Oman har också ett stort intresse av att sjöfarten genom Hormuzsundet fungerar, inte minst för det egna näringslivet.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppmanade under tisdagen Trump att fortsätta förhandla. I ett telefonsamtal framhöll Erdogan att diplomatin måste utnyttjas till fullo när det gäller spänningarna mellan Iran och USA, enligt det turkiska presidentkansliet. Turkiet delar gräns med Iran och har vid upprepade tillfällen uppmanat parterna att få ett slut på kriget.

Även Qatar, som medlat i konflikten, betonar att en uppgörelse mellan Iran och Oman är central. Enligt Qatar är ett sådant avtal avgörande för att samtalen mellan USA och Iran ska kunna återupptas. Qatar är samtidigt en av världens största exportörer av flytande naturgas och har därför ett direkt intresse av att farleden hålls öppen.

Med vapenvilan till ända och inga nya förhandlingar inplanerade är den diplomatiska processen i ett kritiskt skede. Samtidigt pågår flera parallella medlingsförsök i regionen. Utgången lär i hög grad avgöra om Hormuzsundet förblir en öppen handelsled eller om spänningen i en av världens viktigaste farleder fortsätter att eskalera.