Trump tar ut ilskan på allierade: ”Har inga spärrar”

Strax efter att Iran uppgett att en överenskommelse om återupptagen fartygstrafik genom Hormuzsundet var ”mycket nära”, riktade USA:s president Donald Trump en skarp och oväntad varning mot Oman. I en intervju med Fox News hotade han att ”bomba skiten” ur landet om det stod i vägen för en uppgörelse om sundet.

– Jag tycker inte att de uppförde sig särskilt bra, men vi skulle enkelt kunna ta hand om dem, precised som vi gör med andra, sade Trump.

Uttalandet väckte uppmärksamhet inte minst eftersom Oman under en lång tid har agerat medlare i konflikten. Landet har dessutom getts rätt att förhandla om sundet inom ramen för det samförståndsavtal som USA och Iran undertecknade i juni.

Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, ser utspelet som föga genomtänkt.

– Han har alltid varit infallsrik, men nu börjar det bli mer desperat. Han har inga spärrar heller, utan säger vad som helst utan att höra med sina rådgivare, säger han.

Dagen därpå publicerade Vita huset en karta där Hormuzsundet var inringat med rubriken ”nytt amerikanskt territorium”. I cirkeln ingick landområden som tillhörde såväl Oman som Förenade Arabemiraten och Iran. Enligt Hallenberg kan kartan ses som ett tecken på bristande strategi.

– Jag tolkar det som att han inte vet hur han ska göra med konflikten. Därför kommer de här olika utspelen, säger han.

Även Sydkorea har hamnat i Trumps skottlinje. I ett inlägg på Truth Social under södagskvällen krävde han kraftigt minskade gemensamma militärövningar med Sydkorea. Enligt Trump var övningarna både för dyra och onödiga med tanke på den ”mycket goda relation” han menar sig ha med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un.

Presidenten passade också på att kritisera Sydkorea för att inte ha deltagit i kriget mot Iran. Hallenberg menar att uttalandet är anmärknvärt mot bakgrund av den långa alliansen mellan länderna.

– Att efter en 70-årig allians med Sydkorea plötsligt säga att det inte är nödvändigt med övningar och att nordkoreanerna varit snällare än sydkoreanerna är bisarrt, säger han.

Under veckan löpte det 60 dagar långa samförståndsavtalet mellan USA och Iran ut. Planen var att en mer långsiktig fredslösning skulle förhandlas fram under vapenvilan, men så har inte skett. I stället dekluderade Trump på torsdagen att Iran kommer att mötas av det han kallar en ”ekonomisk D-dag”. Enligt finansminister Scott Bessent är målet att helt isolera Iran ekonomiskt för att få regimen att kollapsa.

Trump hotade också länder som fortsätter stödja Iran och hjälpa landet att kringgå sanktioner med ”enorma” ekonomiska konsekvenser. Jan Hallenberg är dock tveksam till att nya sanktioner är rätt väg att gå i den snart sex månader långa konflikten.

– Iran har varit utsatt för sanktioner i flera decennier, så det är väldigt tveksamt om det kan lyckas, även om det inte kan uteslutas. Deras två viktigaste partners är ju Kina och Ryssland och de är nog inte beredda att följa de här sanktionerna, säger han.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja. Ungefär en femtedel av den globala oljekonsumtionen passerar genom sundet, vilket gör regionen strategiskt avgörande för världsmarknaden. En konflikt där riskerar omedelbart att slå mot oljepriser och därmed påverka ekonomin i hela världen.

Oman, som är beläget vid sundets mynning, har traditionellt haft en neutral position och har vid flera tillfällen agerat mellanhand mellan västvärlden och Iran. Landets strategiska läge gör det också viktigt, inte minst för handelsvägarna mot Asien.

Även Sydkorea är en viktig aktör i sammanhanget, med en av världens största ekonomier och ett starkt beroende av energiförsörjning genom bland annat Hormuzsundet. Landets relation till Nordkorea, som i sin tur backas av Kina, gör frågan om gemensamma militärövningar extra känslig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Den alltmer oförutsägbara utrikespolitiken väcker frågor om vilken linje USA kommer att driva framöver. Hallenberg menar att de senaste uttalandena tyder på en ökad improvisation från Vita husets sida, något som i så fall kan försvåra ett långsiktigt fredsarbete i Mellanöstern.