Trump vill erövra Kharg och ta Irans olja – ”Enkelt”

Irans oljeexport i skottlinjen medan Trump blickar mot Kharg-ön

I centrum för den senaste tidens upptrappade konflikt mellan USA och Iran står Kharg, en strategiskt belägen ö i nordöstra Persiska viken. Ön har en ovärderlig betydelse för Irans ekonomi eftersom nästan all iransk oljeexport passerar genom terminalen som finns där. När amerikanska och israeliska anfall riktades mot ön för drygt två veckor sedan varnade många analytiker för att kriget skulle intensifieras ytterligare, och att en återuppbyggnad av Irans ekonomi skulle bli ännu svårare om oljeexportterminalen slogs ut.

De initiala attackerna uppgavs vara riktade enbart mot militära anläggningar på ön, men i en ny intervju med Financial Times antyder Donald Trump att USA:s ambitioner kan sträcka sig längre än så. Den tidigare presidenten och nuvarande presidentkandidaten har uttryckt intresse för att inte bara skada Irans främsta inkomstkälla utan potentiellt ta kontroll över den.

”Ärligt talat skulle jag allra helst vilja ta oljan i Iran, men vissa korkade människor hemma i USA säger ’varför gör du det?’ Men de är ju korkade människor,” säger Trump till tidningen.

En eventuell erövring av Kharg skulle dock kräva betydande militära resurser, inklusive en markinvasion och en långvarig truppnärvaro för att behålla kontrollen. USA har nyligen skickat förstärkningar på cirka 3 500 soldater till regionen, och det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har signalerat att ytterligare 10 000 kan tillkomma utöver de ungefär 50 000 som redan befinner sig där.

”Kanske tar vi Kharg, kanske inte, vi har många alternativ. Det skulle innebära att vi måste stanna där ett tag. Jag tror inte att de har någon chans, vi skulle kunna vinna det här lätt,” fortsätter Trump i intervjun.

Kritiker av en potentiell markinvasion pekar på hur liknande operationer har slutat historiskt i länder som Vietnam, Afghanistan och Irak. Den pågående konflikten har hittills resulterat i relativt få amerikanska förluster – ett drygt dussintal döda – men om amerikanska soldater placeras i direkt strid skulle dödstalet sannolikt öka markant.

En sådan utveckling skulle troligen leda till ökad inhemsk opposition mot den militära operationen som går under namnet ”Operation Epic Fury”. Det är också osäkert om en sådan invasion skulle medföra några omedelbara fördelar för den amerikanska bränslemarknaden, där bensinpriserna har stigit kraftigt under konflikten. För Trumps läger handlar det ytterst om att bevara tillräckligt politiskt stöd för att behålla majoriteten i kongressen efter höstens mellanårsval.

Det diplomatiska alternativet till fortsatt krigsföring präglas av betydande skepsis från båda sidor. När USA och Israel inledde sina anfall den 28 februari pågick förhållandevis långt gångna förhandlingar, något som flera iranska ledare har tagit som bevis för motståndarnas opålitlighet.

Trump och vissa av hans anhängare hävdar att dialog fortfarande pågår, men med vilka parter är oklart, och Iran har officiellt förnekat alla sådana kontakter. I intervjun med Financial Times antyder Trump dessutom att ett regimskifte redan har skett i Iran, och hävdar att Mojtaba Khamenei – som övertog positionen som Irans högsta ledare efter att hans far Ali Khamenei dödades – inte längre är vid makten.

”De människor vi har att göra med är en helt annan grupp, de är mycket professionella. Sonen är antingen död eller i extremt dåligt skick. Vi har inte hört något från honom alls. Han är borta,” säger Trump.

Situationen runt Kharg-ön illustrerar tydligt hur energiresurser fortsätter att spela en central roll i mellanösternkonflikter. Irans oljeexport, som redan är begränsad av internationella sanktioner, skulle drabbas katastrofalt om terminalen på Kharg förstördes eller togs över av fientliga styrkor. Detta skulle inte bara få allvarliga konsekvenser för Irans ekonomi utan även påverka regionala maktbalanser och globala oljepriser.