Trumps två svåra val för att säkra Hormuzsundet

Den amerikanska marinens 31:a enhet är på väg från Japan till Mellanöstern, enligt uppgifter från flera regeringskällor till Wall Street Journal och CBS News. Denna förflyttning sker i en tid av ökande spänningar mellan USA och Iran, särskilt efter de senaste amerikanska militära aktionerna mot iranska mål.

Peter Haldén, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, förklarar att det rör sig om marinkåren, en styrka som kännetecknas av sin rörlighet och förmåga att snabbt kunna sättas in i olika operationer.

”Det handlar om en landstigningsstyrka som färdas på ett enormt fartyg med kapacitet för mellan 2 000 och 5 000 marinsoldater och sjömän,” berättar Haldén.

Han tillägger att en sådan expedition även medför helikoptrar, flygplan, artilleri och en ledningsenhet. Det är också möjligt att specialstyrkor som Navy SEALs ingår i denna insats, styrkor som ofta används för särskilt känsliga uppdrag.

”Det är en betydande styrka, men man ska inte föreställa sig att det är trupper avsedda för en invasion av det iranska fastlandet med sikte på Teheran,” förtydligar Haldén.

Sent i fredags publicerade Donald Trump ett inlägg på sitt sociala medium Truth Social där han hävdade att USA genomfört ”en av de kraftigaste bombningarna i Mellanösterns historia” mot ön Kharg, som är Irans viktigaste terminal för oljeexport. Trump påstod att amerikanska styrkor ”fullkomligt tillintetgjort varje militärt mål på Irans kronjuvel, Khargön”, men tillade att man av ”anständighetsskäl” valt att inte slå ut öns oljeinfrastruktur.

Enligt Peter Haldén är det just på denna ö som amerikanska marktrupper skulle kunna sättas in.

”USA har nu attackerat militära installationer. Ett nästa steg med fokus på oljeterminalerna på Kharg skulle kunna syfta till att öka pressen på Iran ytterligare,” säger han, men varnar samtidigt för att dra alltför långtgående slutsatser: ”Man ska inte tänka att allt som sker är del av en långsiktig plan, särskilt inte när det gäller Trump.”

Khargön är strategiskt belägen i Persiska viken, nästan 500 kilometer från Hormuzsundet. Irans hot om att angripa fartyg som transporterar olja genom sundet har bidragit till kraftigt stigande oljepriser, vilket blivit ett betydande problem för Trump-administrationen. Den amerikanska presidenten har uppmanat andra länder att bidra med fartyg för att säkra oljetransporterna, men enligt rapporter från The Hill anses detta uppdrag både kostsamt och riskfyllt, inte minst på grund av risken för minor.

Att säkra oljetransporter genom Hormuzsundet med hjälp av marktrupper på iranskt fastland skulle potentiellt kunna eskalera konflikten dramatiskt och sannolikt möta starkt inhemskt motstånd i USA. Trump, som tidigare profilerat sig genom att kritisera amerikanska militära engagemang utomlands, står inför ett svårt strategiskt val.

Haldén pekar på att en amerikansk landstigning i Bandar Abbas – Irans största hamnstad vid Hormuzsundet – är ett möjligt men mindre sannolikt scenario.

”Landsättning av trupper kräver kontinuerligt underhåll i form av mat och ammunition, vilket inte kan upprätthållas på obestämd tid,” förklarar han. ”Marinkåren har specialiserat sig på öoperationer. De är mycket effektiva för snabba räder eller för att hålla strategisk terräng under begränsade perioder, men saknar förmåga att operera långsiktigt över stora landområden.”

Trots att Irans militära kapacitet har försvagats avsevärt under senare tid, skulle amerikanska markoperationer på iranskt territorium öka risken för amerikanska förluster.

”Om USA genomför en landstigning kommer Iran med stor sannolikhet att beskjuta de amerikanska styrkorna med drönare och andra tillgängliga vapen,” varnar Haldén.

Spänningen i regionen fortsätter därmed att öka, och världen följer nu noga hur denna militära förflyttning kan komma att påverka den redan komplexa situationen i Mellanöstern.