Ukrainas frontsoldater kan bli förlorare i Tjeckiens val

När tjeckerna väljer ett nytt parlament på fredagen och lördagen handlar det mycket om Ukraina – men ännu mer om matpriser.

Tjeckien har under tre år av krig utmärkt sig som en av Ukrainas närmaste allierade. Landets premiärminister Petr Fiala var en av de första utländska ledare som besökte Kiev efter Rysslands angrepp i februari 2022. President Petr Pavel – en tidigare Natogeneral – har sedan han tillträdde 2023 ständigt pläderat för mer hjälp till det utsatta landet och hårdare sanktioner mot Moskva.

Kontrasten är stor mot de centraleuropeiska grannländerna Ungern och Slovakien, som snarare ställt sig på Putins sida i kriget.

Särskilt viktigt för Ukraina är ett tjeckiskt projekt, initierat av president Pavel, som förser de ukrainska soldaterna med artillerigranater. Projektet går ut på att tjeckiska försvarsföretag finkammar vapenproducenter över hela världen efter ammunition, även i länder som står nära Ryssland. Sedan köper de granaterna med pengar som har donerats från andra Natoländer.

Detta initiativ betraktas som avgörande för Ukrainas förmåga att hålla stånd mot de ryska styrkorna. Varje dag måste de ukrainska soldaterna avfyra runt 15 000 granater för att upprätthålla sitt försvar.

Men nu hotar ammunitionsflödet från Tjeckien att stoppas. Andrej Babis och hans parti Ano, som leder i opinionsmätningarna inför valet, lovar att avbryta Pavels projekt. De anser att det är för dyrt och för hemlighetsomslutet.

Framför allt ställer Babis hjälpen till Ukraina mot vanliga tjeckers oro över den ekonomiska situationen i landet. Inflationen har ökat under den sittande regeringens mandatperiod. I somras visade statistiken att priset på ägg hade ökat med 40 procent på ett år, samtidigt som priset på smör hade stigit med 25 procent.

Sådana siffror utnyttjar Ano i sin valkampanj med framgång, trots att den tjeckiska inflationen som helhet faktiskt har legat något under genomsnittet för EU-länder. I de senaste mätningarna leder Ano med drygt 30 procent av väljarsympatierna, mot drygt 20 procent för Spolu, den regerande koalitionen som består av mer traditionella liberala och konservativa partier.

I valkampanjen har regeringssidan försökt porträttera Babis som en rysk marionett. På stora affischer syns en leende Putin tillsammans med miljardären och andra oppositionspolitiker, med texten ”Ni gör ett bra jobb, mina barn!”

Men är Babis verkligen en av Putins hantlangare i Europa? Han är förvisso en populist och har rört sig mer åt höger sedan han var premiärminister förra gången, mellan 2017 och 2021. I vintras deltog han i ett ”patriotiskt” toppmöte i Madrid, med populistprofiler som Frankrikes Marine Le Pen, Ungerns Viktor Orbán och Nederländernas Geert Wilders.

Flera av de andra deltagarna på mötet ses som Putinkramare och femtekolonnare inom EU. Men Babis vill inte ha den stämpeln och är tydlig med att kriget i Ukraina ska skyllas på Ryssland. En annan aspekt är att han även vid en valseger troligen måste säkra stöd från extrema partier både till höger och vänster, som är betydligt mer Moskvavänliga.

Med Babis vid makten väntas den så kallade Visegradgruppen återuppstå, bestående av de centraleuropeiska länderna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Tillsammans saboterade gruppen en gemensam EU-linje under flyktingkrisen 2015. Men den upplöstes i praktiken efter Ukrainakrigets utbrott, eftersom länderna hade oförenliga åsikter i den frågan.

Babis liknar nu Orbán i sina ständiga utfall mot ”Bryssel”, i frågor som invandring och kulturkrigsdebatter. Han har dessutom ett personligt horn i sidan mot EU, eftersom hans företag Agrofert har utretts för korruption i samband med bidrag från unionen.

Om Ano som väntat blir störst i valet hotar en uppslitande strid mellan Babis och president Petr Pavel. I presidentens uppgifter ingår att utse en regeringsbildare efter val. Men Pavel utesluter inte att han säger nej till Babis och i stället låter frågan gå till någon annan partiledare – med motiveringen att ett korruptionsfall mot miljardärens företag ännu inte har avgjorts i domstol.

Vad detta skulle leda till är oklart. Varken Babis eller hans miljontals väljare lär acceptera ett sådant besked. Och det handlar förstås i grunden varken om priset på ägg eller om ett snårigt domstolsfall. I bakgrunden ligger Pavels och Babis diametralt olika syn på kriget i Ukraina och Tjeckiens roll som leverantör av avgörande militärt stöd.

Andrej Babis är en 71-årig tjeckisk affärsman och politiker som bildade partiet Ano 2011 med syftet att ”bekämpa korruption och förändra det politiska systemet”. Mellan 2017 och 2021 var han landets premiärminister och 2023 förlorade han presidentvalet mot just Pavel. Babis äger koncernen Agrofert som är verksam inom jordbruk, livsmedel och kemisk industri, men också flera medieföretag, vilket gör honom till en av landets rikaste personer.

Valet i Tjeckien kommer att ha långtgående konsekvenser, inte bara för landets inrikespolitik utan även för Ukrainas försvarskamp och de framtida relationerna inom EU. Särskilt i en tid då den transatlantiska alliansen står inför utmaningar och Europas enighet mot Ryssland prövas på flera fronter.