USA och Iran ingår avtal – iranier skickas hem

I dagarna inleds deportationen av 120 iranska medborgare från USA till Iran, enligt uppgifter från en talesperson för Irans utrikesdepartement till den regimtrogna nyhetsbyrån Tasnim. Detta utgör den första omgången i vad som totalt omfattar omkring 400 iranier som ska utvisas från USA.

Enligt nyhetsbyrån AFP består majoriteten av de utvisade av personer som tagit sig in i USA på irreguljära vägar. Deportationerna är resultatet av månader av förhandlingar mellan USA och Iran, två länder som under lång tid haft ytterst begränsade diplomatiska förbindelser.

The New York Times beskriver denna åtgärd som den hittills mest omfattande deportationsinsatsen under Trumpadministrationen när det gäller utvisningar till länder med allvarliga brister i respekten för mänskliga rättigheter. Tidigare under året skickades en grupp iranier som befann sig i USA, varav många var konvertiter till kristendomen som riskerar förföljelse i hemlandet, till Costa Rica och Panama istället för direkt till Iran.

Den iranska regimen har en lång historia av systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Under flera decennier har oliktänkande – inklusive kvinnorättsaktivister, politiska dissidenter, journalister, hbtq-personer och religiösa minoriteter – utsatts för förföljelse, fängslanden och avrättningar.

En representant för regimen i Teheran har enligt The New York Times försäkrat att de deporterade personerna inte kommer att möta några problem när de återvänder till Iran. Trots dessa försäkringar uttrycker många av de berörda personerna både rädsla och besvikelse över situationen.

Deportationerna sker i en tid då relationerna mellan USA och Iran är fortsatt ansträngda. Sedan USA:s ensidiga uppsägning av kärnenergiavtalet 2018 har spänningarna mellan länderna ökat markant, med påföljande ekonomiska sanktioner som kraftigt påverkat den iranska ekonomin.

Människorättsorganisationer har uttryckt stark oro över deportationerna. De påpekar att Iran rankas bland världens värsta länder när det gäller respekt för grundläggande fri- och rättigheter, med regelbundna rapporter om tortyr i fängelser, godtyckliga frihetsberövanden och bristande rättssäkerhet.

För de återvändande iranerna kan situationen bli särskilt svår om de uppfattas ha sökt asyl eller på annat sätt kritiserat regimen under sin tid utomlands. Enligt experter på området kan detta tolkas som förräderi av de iranska myndigheterna, trots officiella löften om att de återvändande inte ska drabbas av repressalier.

USA:s immigrationspolitik har under senare år präglats av allt hårdare tag mot irreguljär migration, med ökat fokus på deportationer. Kritiker menar att dagens beslut visar på en oroväckande utveckling där migrationspolitiska mål prioriteras framför individers säkerhet och skydd för mänskliga rättigheter.

Avtalet mellan USA och Iran om deportationerna har förhandlats fram utan insyn från allmänheten eller humanitära organisationer, vilket väckt frågor om transparens och ansvarsutkrävande i processen. Det är också oklart vilka garantier som faktiskt ges till de utvisade och hur efterlevnaden av eventuella skyddslöften ska kontrolleras.

Frågan om deportationer till länder med bristande respekt för mänskliga rättigheter kommer sannolikt att fortsätta vara ett kontroversiellt ämne i den amerikanska inrikespolitiska debatten, särskilt inför det stundande presidentvalet där immigrationsfrågor står högt på den politiska dagordningen.