Besvikelse i Teheran medan USA:s strategi gentemot Iran förblir oklar

Bland oppositionella i Teheran råder stor besvikelse över att det utlovade stödet från USA:s administration under president Trump hittills inte har materialiserats. Den iranska regimen slog ned protesterna med extremt våld, och antalet döda – huvudsakligen unga demonstranter – räknas i tusental. Vittnesmål och filmmaterial från bårhus visar långa rader av kroppar med synliga skottskador.

Under de mest intensiva dagarnas oroligheter, 8-10 januari, attackerades och brändes ett stort antal moskéer, regeringsbyggnader, ambulanser, bensinstationer och banker. Även många ur regimens säkerhetsstyrkor dödades under sammandrabbningarna.

”Regimen slog till mycket hårdare än vid tidigare uppror, vilket tydligt visar att protesterna utgjorde ett existentiellt hot mot maktstrukturen,” förklarar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.

Protesterna har nu avtagit, och oppositionen känner sig sviken av västvärlden. Detta framgår tydligt i sociala medier under de tillfällen då internetuppkoppling tillåts i landet, samt genom vittnesmål från iranier som kontaktat släktingar och bekanta utomlands.

USA:s avvaktande hållning kan ha flera förklaringar, menar Fazlhashemi. Israel kan ha önskat bättre beredskap inför ett potentiellt iranskt motanfall med landets fruktade ballistiska robotar. Samtidigt har grannländer uttryckt oro för konsekvenserna av ett regimskifte.

”Flera regionala aktörer är faktiskt relativt nöjda med nuläget där Iran är försvagat och isolerat. Saudiarabien, Turkiet och flera arabländer har visat stor oro för vad ett regimskifte skulle innebära. Det kan föregås av att Iran attackerar grannländer där USA har militärbaser,” säger Fazlhashemi.

BBC rapporterar att Turkiet förbereder en buffertzon för att hantera potentiella flyktingströmmar från Iran, vilket kan tolkas som förberedelse för en större konflikt. ”Turkiet vill undvika samma situation som under Syrienkriget, då miljontals flyktingar sökte sig till landet med stora inrikespolitiska konsekvenser som följd.”

Den iranska oppositionen utgör en heterogen gruppering med allt från kurdiska separatister och vänstergrupper till al-Qaida-anslutna organisationer, rojalister och sekulära demokratiförespråkare.

USA:s strategiska agerande i Venezuela, där man angrep den högsta ledningen men lät delar av statsapparaten vara intakt, kan ha påverkats av erfarenheterna från Irak. Där ledde störtandet av hela statsapparaten till decennier av konflikt, enorma flyktingströmmar och framväxten av extremistiska rörelser.

”Nyckelfrågan är hur hårt USA avser agera mot Iran – om målet verkligen är ett fullständigt regimskifte, och hur den iranska oppositionen skulle ställa sig till en lösning liknande den i Venezuela,” påpekar Fazlhashemi.

Det har även förekommit uppgifter om möjliga nya förhandlingar mellan Iran och USA. USA har ställt tre huvudkrav: stopp för all anrikning, upphörande av stöd till regionala proxygrupper samt begränsning av de iranska robotarnas räckvidd till 500 kilometer. Iran har avvisat dessa villkor med hänvisning till sin säkerhet gentemot Israel.

Under de senaste dagarna har en amerikansk flotta med hangarfartyget Abraham Lincoln i spetsen rört sig mot regionen. Fartygsrörelserna har kunnat spåras från Sydkinesiska havet via Indiska oceanen till Omanbukten. Enligt medieuppgifter har flottan redan nått sitt mål, tidigare än planerat.

Israel använde omkring hundra stridsflygplan under konflikten i somras, och den amerikanska flottan har minst lika många. Samtidigt är Irans luftförsvar kraftigt försvagat sedan tidigare attacker.

”Israel slog ut det iranska luftförsvaret redan under första dagen av den tolv dagar långa konflikten i somras. Sedan dess har de haft fria händer att genomföra angrepp över hela landet,” förklarar Fazlhashemi.

Den militära upptrappningen kan delvis förklaras av en önskan att neutralisera Irans ballistiska robotar, som utgör ett allvarligt hot mot Israel. Under sommarens konflikt träffades Israel av omkring 60 iranska robotar som orsakade omfattande skador. De iranska robotarna och deras avskjutningsramper är sannolikt utspridda över hela landet.

”Ett av huvudmålen kan vara att slå till med full kraft från både Israel och USA mot Irans ballistiska robotar, produktionsanläggningar och avfyrningsplattformar. För Israels del handlar det troligen om att eliminera detta hot en gång för alla,” avslutar Fazlhashemi.