Varnar för svält i frontstaden – Ukraina vill evakuera

Stora delar av Olesjky ligger i ruiner. Staden i Chersonregionen i södra Ukraina befinner sig i den så kallade gråzonen vid fronten, där ingen sida har full kontroll och där drönare ständigt hotar från luften. Den ukrainska militäradministrationen, som lämnade området förra året, uppskattar att mellan 2 000 och 6 000 människor fortfarande finns kvar. Av dem är några hundra barn. Före den ryska invasionen bodde cirka 24 000 personer i staden.

Olesjky ligger på södra sidan av floden Dnipro, mitt emot staden Cherson. Sedan ukrainska styrkor återtog Cherson i november 2022 har floden utgjort en naturlig frontlinje, och Olesjky har legat i skottlinjen. Ryssland tog kontroll över samhället i vintras, och sedan dess har situationen förvärrats gradvis. Regionen annekterades av Ryssland i september 2022, en åtgärd som internationellt fördömts som olaglig. Läget gör staden svår att nå för både hjälporganisationer och de ukrainska myndigheterna.

Den här typen av gråzoner har blivit allt vanligare i krigets Ukraina. Ingen av parterna har full kontroll, och civilbefolkningen blir kvar i ett ingenmansland där ingen tar ansvar för deras säkerhet. För människorna i Olesjky innebär det att de varken kan lita på ukrainsk eller rysk hjälp.

I början av året kunde lastbilar med humanitärt stöd fortfarande nå staden. Invånarna hade då viss tillgång till vård, mat, rent vatten och el. Nu finns ingen samhällsservice kvar, och de svårt pressade invånarna är hänvisade till sig själva. Bilar som försökt ta sig till Olesjky med leveranser har attackerats av ryska drönare. De dagliga bombningarna gör det nästan omöjligt att vistas ovan jord. De få som är kvar tvingas i stor utsträckning hålla sig inomhus eller i skydd under mark, utan fungerande el, värme eller vatten.

Till ukrainska medier, bland annat Kyiv Independent, kommer vittnesmål om svält. Över 300 personer bedöms vara i akut nöd.

– Dessa människor behöver räddas från det här helvetet, säger Dmytro Lubinets, Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter.

Myndigheterna i Kiev försöker desperat få till ett eldupphör i området för att kunna evakuera Olesjky. Sedan tidigare finns en överenskommelse med Ryssland om hur processen ska gå till, men nu får man ingen bekräftelse från Kreml om att insatsen kan påbörjas. Situationen är så desperat att vissa invånare nu försöker lämna staden till fots på de livsfarliga vägarna.

– De går genom minfält och riskerar att sprängas eller träffas av en drönare, men de ger sig av ändå, eftersom det skulle vara ännu värre för dem att stanna kvar i Olesjky, säger Dmytro Lubinets.

Under året har minst 26 civila dödats i drönarattacker mot staden, enligt ukrainska myndigheter. De bedömer att även den humanitära katastrofen nu har skördat flera liv. Den verkliga siffran kan vara högre, eftersom det saknas sjukvård och räddningsmöjligheter i staden.

Olesjky är inte den enda frontstaden där civila hamnat i kläm. Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 har liknande scenarion utspelat sig i flera städer längs frontlinjen. Drönare och artilleri gör det allt svårare att nå de områden där människor fortfarande lever kvar, och humanitära korridorer har ofta visat sig vara svåra att genomföra i praktiken. I Olesjky har överenskommelsen om evakuering ännu inte lett till någon räddningsinsats.

Internationella organisationer har upprepade gånger krävt skydd för civila i krigets frontzoner. Ändå fortsätter människor att dö och svälta i städer som Olesjky, där frånvaron av både militär kontroll och fungerande samhällsfunktioner gör invånarna till de mest utsatta i kriget. Medan striderna fortsätter är utsikterna för en snar evakuering ovissa. Utan en fungerande humanitär korridor eller ett eldupphör lär dödssiffran fortsätta att stiga, och fler människor kan tvingas fly genom minfälten.