Stränderna i Odessa sträcker sig längs hela staden och har sedan århundraden tillbaka varit en central del av stadens identitet. Närheten till Svarta havet präglar fortfarande vardagen för många invånare, och trots det pågående kriget mot Ryssland fortsätter människor att picknick, bada och jogga längs strandpromenaden. Men den tillfälliga normaliteten döljer en allvarligare verklighet – krigets miljöpåverkan har förändrat kustområdets förutsättningar på djupgående sätt.

Sandstränderna kan inte längre användas på samma sätt som före kriget. Oljeutsläpp, rester av ammunition, nedsköljda drönare, vraket av förstörda fartyg och en rad andra föroreningar har försämrat vattenkvaliteten markant. Invånarna tvingas nu förhålla sig till varierande badrekommendationer och regelbundna varningar från kommunen.

Daria Lahoda, som är läkare, besöker stranden regelbundet med sin sexårige son Lev. Hon följer noggrant kommunens uppdaterade badrekommendationer innan hon bestämmer sig för att ta ett dopp. Som läkare har hon mött patienter som drabbats av magont och diarré efter att ha badat i havet. När vattenkvaliteten är särskilt dålig avstår hon helt från att bada. Det första året efter den fullskaliga invasionen badade familjen inte alls i Svarta havet.

En särskilt kritisk händelse inträffade i juni 2023 när Kachovkadammen förstördes. Denna katastrof påverkade den ekologiska balansen i stora delar av Svarta havet på ett dramatiskt sätt. Enorma flodvattenmängder drog med sig rester av bekämpningsmedel och industriavfall, tillsammans med allt som kom i dess väg.

Daria Lahoda minns tydligt hur det såg ut när hon kom ner till stranden efter dammens förstörelse. De bilder hon tog på sin mobiltelefon visar brunt vatten fullt av grenverk, bohag, smuts och skräp. Hennes reaktion var en av ren chock inför den omfattande föroreningen.

För att hantera situationen tar vattenforskare i Odessa regelbundet prover från havsvattnet. Varje vecka skickas resultaten till staden, som sedan uppdaterar sina riktlinjer till allmänheten. Hydrologen Vladislav Ponomarenko, som är en av de forskare som arbetar med vattenproverna, förklarar att det inte är möjligt att helt förbjuda invånarna i Odessa att bada.

Både Ponomarenko och hans kollegor badar själva i havet och låter sina egna barn göra det – men endast på de dagar och platser där vattenkvaliteten bedöms som acceptabel. Ett återkommande problem är att havsströmmar för in oljeutsläpp till Odessa. Ibland blir oljeföroreningarna så omfattande att det blir helt omöjligt att bada.

Forskarna använder sina provresultat både för att observera krigets påverkan på vattnet och för att ge kommunen ett underlag för sina badrekommendationer. Denna kontinuerliga övervakning har blivit en nödvändig del av vardagen i den krigshärjade kuststaden.

Men den kanske allvarligaste faran i vattnet är minorna. Under krigets inledande månader minerades havet utanför Odessa av både ryska och ukrainska styrkor. De ukrainska myndigheterna lade ut minor för att hindra de ryska styrkorna från att avancera längs kusten. Denna strategi har gjort badandet till en potentiellt livsfarlig aktivitet.

Inte ens hotet från minor har dock stoppat alla invånare från att bada. Nastia Sokertjak, som nu är 17 år, berättar att hon badade hela tiden, även under den första sommaren efter den fullskaliga invasionen 2022. Hon var då 13 år och var vid stranden tillsammans med hela familjen.

I dag spelar hon ofta strandtennis med sin storasyster Julia, och de tillbringar mycket av sin fritid vid kusten. Nu är vattnet närmast Odessas stränder minröjt och säkrat, med vågbrytare som markerar var säkerhetsgränsen går. Men så var det inte 2022.

Nastia Sokertjak erkänner att familjen var fullt medvetna om att ett dopp kunde vara livsfarligt. Hon visste att människor hade dött i vattnet, men familjen gick inte så långt ut och hoppades att det skulle gå bra. Detta visar den komplexa avvägning som invånarna i Odessa tvingas göra mellan att upprätthålla någon form av normalitet och att skydda sig mot verkliga faror.

Situationen i Odessa illustrerar hur kriget påverkar vardagen på sätt som sträcker sig långt bortom de direkta striderna. Miljöförstöringen i Svarta havet är ett exempel på de långsiktiga konsekvenser som kommer att kräva omfattande saneringsinsatser även efter att kriget är över.

Dela.

14 kommentarer

  1. Interesting update on ”Vi visste att vattnet var minerat, men vi badade ändå”. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply

Exit mobile version