50 000 i månaden direkt efter gymnasiet: ”Framtiden känns ljus”

Två elever sitter i en lektionssal på Lapplands gymnasium i Gällivare, omgivna av träbås där de ska öva på situationer de kan möta i arbetslivet. I ett av båsen ska de bland annat lära sig att installera ett larm. Innan de får börja koppla krävs två till tre veckors teoristudier, förklarar Alfred Martinsson Ahlgren, som går tredje året på el- och energiprogrammet.

För honom och klasskamraten Hugo Lundqvist var valet av program enkelt. Båda vill börja arbeta direkt efter studenten. Möjligheterna till jobb är goda, särskilt i norra Sverige där bristen på elektriker är stor.

– Det är lätt att få jobb, speciellt här uppe är det jättestor brist på elektriker. Och sen är det också väldigt kul, säger Alfred Martinsson Ahlgren.

Enligt skolan får runt 80 procent av eleverna på el- och energiprogrammet jobb direkt efter utbildningen. Lärlingsmöjligheterna gör att eleverna snabbt får kontakt med företagen i regionen.

– Lärlingsutbildningen direkt efter gymnasiet gör att vi snabbt får in en fot hos de olika företagen, säger Alfred Martinsson Ahlgren.

Hugo Lundqvist ser också en trygghet i att kunna börja jobba direkt, även om han inte utesluter vidare studier längre fram i livet.

Intresset för yrkesprogram har ökat markant. Förra året sökte rekordmånga svenska ungdomar en yrkesutbildning, och el- och energiprogrammet ökade mest nationellt, följt av fordons- och transportprogrammet. I Gällivare var antagningspoängen till el- och energiprogrammet 235 poäng under förra terminen – det högsta av alla program på gymnasiet.

Läraren Stefan Aspemo ser det som en positiv signal för företagen i regionen.

– Det är tacksamt för bolagen som sedan vill anställa att eleverna är studiemotiverade och har höga betyg redan när de söker in, säger han.

Gällivare är en kommun där många unga kommer ut i arbete. Ungdomsarbetslösheten låg i augusti på 2,5 procent, jämfört med 3,9 procent i Norrbotten och strax under åtta procent i riket som helhet. Stefan Aspemo har själv erfarenhet av branschen, då han tidigare arbetade i LKAB:s gruva innan han började undervisa. Han framhåller att den gröna omställningen i norra Sverige har skapat en stor efterfrågan på arbetskraft, inte minst på elektriker.

– Det är jättebra att de snabbt kommer ut på arbetsmarknaden och företagen drar i dem tidigt. Men vi försöker hålla kvar dem i skolan för att de ska få slutbetyg, säger Stefan Aspemo.

Han menar att de praktiska utbildningarna kan bidra till att unga väljer att stanna kvar på orten, vilket i sin tur kan hjälpa kommuner som kämpar med inflyttning. Lönerna inom branschen är också en morot. För den som går till företag som LKAB eller Boliden finns relativt höga ingångslöner, och vid ackordsarbete hos privata bolag kan månadslönen nå uppemot 50 000 kronor.

Även forskning pekar på att praktiska yrken står sig väl i framtiden. Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, forskar om arbetsmarknad och övergången mellan skola och arbetsliv. Han konstaterar att AI väntas få minst påverkan på praktiska yrken och omsorgssektorn.

– Jobb inom programmering och data har påverkats allra mest hittills, särskilt för nyutexaminerade personer, säger han.

Han är positiv till att fler unga väljer yrkesprogram, men betonar samtidigt att fler behöver utbilda sig inom välfärdsyrken för att samhället ska fungera. Många kommuner i norra Sverige har svårt att locka arbetskraft utifrån, och då blir det viktigt att personer med goda betyg lokalt också väljer yrken som lärare eller apotekare.

För Alfred Martinsson Ahlgren och Hugo Lundqvist är framtiden tydlig: de ska ut i arbetslivet. De ser fram emot att få en egen lön och slippa leva på studiemedel.

– Jag vill tjäna lite pengar. Det hade ändå varit roligt att få in en egen lön i stället för att man typ lever på CSN som inte är så mycket, säger Alfred Martinsson Ahlgren.

När frågan om andra drömmar kommer blir svaret kort:

– Just nu är det bara jobb, det är det viktigaste, säger Hugo Lundqvist.