Fler finansinstitut investerar i kärnvapenindustrin visar ny rapport

Antalet finansinstitut som investerar i kärnvapenindustrin har ökat med 15 procent, från 260 till 301, enligt den senaste utgåvan av rapporten ”Don’t bank on the bomb”. Detta är första gången på fem år som antalet investerare ökar, vilket markerar ett trendbrott i branschen.

”För första gången på fem år har antalet investerare ökat. Aktie- och fondvärdet fortsätter stiga. En överraskning i årets rapport är att vi har sett fler direktlån och emissionsgarantier till kärnvapenindustrin”, säger Susi Snyder, representant för Ican (Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen).

Rapporten, som omfattar perioden januari 2023 till september 2025, identifierar 25 bolag med verksamhet inom kärnvapenindustrin. Sammanlagt innehar investerare drygt 709 miljarder dollar, motsvarande ungefär 6 550 miljarder kronor, i aktier och fonder i dessa bolag. Utöver detta har bolagen under samma period erhållit omkring 300 miljarder dollar i lån och garantier – en betydande ökning jämfört med tidigare år.

Det ökande intresset för investeringar i kärnvapenindustrin kan delvis förklaras av ett större tryck på finanssektorn att investera i försvarsindustrin generellt.

”Trycket har verkligen ökat på finanssektorn att investera mer i försvarsindustrin generellt, inklusive att lyfta restriktioner mot tillverkare av urskillningslösa eller kontroversiella vapen som kärnvapen”, förklarar Snyder.

Bland de 25 bolag som nämns i rapporten återfinns såväl kända vapentillverkare som Northrop Grumman, men också företag som många konsumenter främst associerar med annan verksamhet, exempelvis flygplanstillverkaren Airbus.

”De gör mer än bara kärnvapen. Och ingen investerare säger att de vill finansiera specifikt kärnvapen, precis som ingen säger att de bara vill finansiera artilleriproduktionen. Men generella investeringar frigör medel för andra ändamål”, påpekar Snyder.

Från svenskt håll återfinns storbanken SEB på listan över finansiärer. Banken har förekommit i rapporten tidigare och har tidigare försvarat sina investeringar med att lån till dessa bolag är villkorade för att inte användas specifikt till utveckling och produktion av kärnvapen. Detta argument avfärdar dock Susi Snyder bestämt:

”Det stoppar inte problemet med kärnvapen, men det skyddar SEB:s rykte.”

Under förra året ändrade SEB sin policy till att tillåta affärsrelationer med bolag i kärnvapenindustrin under förutsättning att dessa har huvudkontor i ett Natoland. Denna typ av policyändringar reflekterar en bredare geopolitisk förändring där allt fler finansaktörer öppnar upp för investeringar i försvarsindustrin, inklusive kärnvapensektorn.

Den globala säkerhetssituationen med ökade spänningar mellan stormakter och intensifierade konflikter har sannolikt bidragit till det växande intresset för försvarsinvesteringar. Samtidigt uttrycker organisationer som Ican oro över denna utveckling och fortsätter att arbeta för kärnvapennedrustning.

Snyder uttrycker särskild oro över Sveriges position i frågan:

”Sveriges regering brukade vara en väldigt stark röst för kärnvapennedrustning och icke-spridning och jag är oroad över att den inte är det längre.”

I takt med att Sverige närmar sig ett fullvärdigt Natomedlemskap kan landets traditionella ställningstagande i kärnvapenfrågor komma att utmanas ytterligare, något som väcker oro bland nedrustningsförespråkare.

Rapporten ”Don’t bank on the bomb” publiceras regelbundet för att belysa finanssektorns roll i upprätthållandet av kärnvapenindustrin, och för att uppmuntra finansinstitut att avsluta sådana investeringar. Trots den aktuella ökningen av investeringar menar Snyder att trenden kan vändas, men att detta kräver ett fortsatt politiskt tryck och engagemang från både regeringar och civilsamhälle.