Carl Johan von Seth: Riksbanken står still – men regeringen höjer räntan

I dag vänder blickarna mot Riksbanken efter ett år av intensiva ränterörelser. Riksbankschefen Erik Thedéen och hans kollegor i direktionen har efter en period av flera räntehöjningar signalerat att man nu nått en nivå där man kan stanna upp. Planen är att hålla styrräntan oförändrad under mer än ett år framöver, en strategi som markerar ett tydligt skifte i penningpolitiken efter den turbulenta inflationsbekämpningen.

Trots Riksbankens intentioner om stabilitet visar de finansiella marknaderna tecken på egen dynamik. Sedan sommaren 2023 har räntorna på flera marknader börjat röra sig uppåt igen, vilket skapar en intressant kontrast till centralbankens försök att skapa förutsägbarhet.

Denna utveckling sker mot bakgrund av en svensk ekonomi som fortfarande anpassar sig till de senaste årens kraftiga räntehöjningar. Hushållen har tvingats till omställningar i sin ekonomi när bolåneräntorna stigit markant, och fastighetsmarknaden har genomgått betydande prisjusteringar sedan toppnoteringarna 2022.

Riksbankens strategi att hålla räntan stabil under en längre period har flera syften. Dels vill man försäkra sig om att inflationen verkligen pressats tillbaka till målet på två procent, dels vill man ge ekonomin tid att anpassa sig till den nya räntenivån utan ytterligare chocker.

”Vi befinner oss i en känslig balansgång mellan inflationsbekämpning och ekonomisk stabilitet,” kommenterade en ekonomisk analytiker vid en av storbankerna som vill vara anonym. ”Riksbanken vill undvika både risken för stagflation och att bromsa ekonomin för hårt.”

Samtidigt som Riksbanken håller styrräntan stilla rör sig alltså marknadsräntorna. Flera faktorer driver denna utveckling, bland annat internationella räntetrender där särskilt amerikanska Federal Reserves beslut har stor påverkan på globala räntor. Även geopolitiska spänningar och förändringar i tillväxtprognoser spelar in.

För svenska hushåll med bolån innebär de stigande marknadsräntorna en fortsatt press på ekonomin. Särskilt kännbart blir det för de som behöver binda om sina lån när äldre, billigare bindningstider löper ut. Bankernas marginaler på bolån har också diskuterats flitigt under det senaste året, där kritiker menar att bankerna inte fullt ut speglar Riksbankens räntepolicy i sina kundpriser.

Företagssektorn påverkas också märkbart av räntesituationen. Särskilt små och medelstora företag med lånefinansierade investeringar känner av de högre räntorna. Detta har bidragit till en viss avmattning i investeringstakten inom flera branscher.

Den svenska kronan, som länge varit svag, är ytterligare en faktor i ekvationen. En stabil räntenivå kan potentiellt stärka valutan, vilket skulle kunna dämpa importerad inflation men samtidigt utmana exportföretagen.

Riksbankens direktionsledamöter står nu inför utmaningen att kommunicera sin politik på ett trovärdigt sätt trots att marknaden delvis går sin egen väg. Erik Thedéen, som tillträdde posten som riksbankschef i början av 2023, har betonat transparens och förutsägbarhet som viktiga ledord i kommunikationen.

”Tydlig kommunikation är ett av våra viktigaste verktyg,” sa Thedéen vid ett tidigare anförande. ”Vi måste förklara vad vi gör och varför, för att skapa förtroende hos både marknaden och allmänheten.”

Kommande ekonomisk statistik kommer att noggrant följas av både Riksbanken och marknadsaktörer. Särskilt inflationssiffror, arbetsmarknadsdata och BNP-tillväxt blir avgörande för om den nuvarande räntebanan kan hållas. Analytiker varnar för att Riksbanken kan tvingas justera sin strategi om inflationen skulle visa tecken på att åter ta fart eller om ekonomin skulle försvagas mer än väntat.

Under tiden fortsätter svenska folket att anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet med högre räntor än vad många varit vana vid under det senaste decenniet. Denna anpassning innefattar allt från sparande och konsumtionsmönster till bostadsköp och pensionsplanering.

För finansmarknaden innebär Riksbankens besked om stabilitet en möjlighet att fokusera på andra faktorer som driver prissättningen av olika tillgångar. Men som utvecklingen sedan i somras visat – även när Riksbanken står still kan räntorna fortsätta att röra sig.