Världens glasspriser har stigit markant under de senaste åren, drivet av en kombination av ökad efterfrågan, störningar i leveranskedjor och stigande produktionskostnader. I USA har priset vid glasskiosker ökat med 35 procent sedan 2019, medan Sverige har upplevt en liknande utveckling med 27 procent högre priser mellan maj 2019 och maj 2026, enligt Statistiska centralbyråns index.

Covidpandemin fungerade som en oväntat katalysator för glassbranschen. När lockdowns och restriktioner blev en del av vardagen vände sig konsumenter till mindre lyxvaror som ett sätt att kompensera för minskade möjligheter till underhållning och resor.

”Många ville unna sig något gott som belöning”, förklarar Jacob Posada, analytiker vid analysföretaget Ibis World, för Bloomberg.

Den ökade efterfrågan kom samtidigt som globala leveranskedjor utsattes för enorma påfrestningar. Detta skapade en perfekt storm för prisstegringar när tillverkare kämpade med både högre efterfrågan och svårigheter att få tag på grundläggande ingredienser.

Kostnaderna för grundläggande ingredienser har exploderat under perioden. Mejeriprodukter, som utgör basen i traditionell glass, har blivit 20 procent dyrare mellan 2020 och 2025. Ännu mer dramatisk har prisökningen varit för ägg, som är en viktig ingrediens i många glassorter. Äggpriset har rusat över 600 procent, vilket kraftigt påverkat tillverkningskostnaderna för producenter.

David Ortega, matekonom vid Michigan State University, menar att psykologiska faktorer spelar en betydande roll för konsumenternas vilja att fortsätta köpa glass trots prisökningarna. Han pekar på att glass fortfarande uppfattas som en överkomlig lyx, även när många hushåll drar ner på större utgifter.

”Du kanske drar in på semestern till Florida i sommar, men en glass för 7 dollar är något du unnar dig”, säger han till Bloomberg.

De senaste månaderna har branschen fått hantera ytterligare en kostnadsbörda: kraftigt stigande energipriser. Glass är en extremt energikrävande produkt genom hela värdekedjan. Produkten måste transporteras i kylbilar, förvaras i frysar och säljs helst i butiker med luftkonditionering för att bibehålla optimal kvalitet.

I USA har den växande efterfrågan på datacenter bidragit till att driva upp elkostnaderna. Samtidigt har geopolitiska spänningar, särskilt i samband med Irankriget, pressat upp priserna på bensin och diesel. Detta har direkt påverkat transportkostnaderna för en bransch som är beroende av kylkedjan.

Chad Townsend, medgrundare till den amerikanska glasskedjan Millie’s Homemade, beskriver situationen som chockerande för branschen. Mindre producenter och kedjor har särskilt kämpat med att hantera de snabbt stigande kostnaderna samtidigt som de försöker behålla kundbasen.

I Sverige följer glasspriset en påfallande liknande utveckling som i USA. Enligt SCB:s index har priset ökat med 27 procent under perioden maj 2019 till maj 2026. Om man räknar fram till mars, innan den tillfälliga sänkningen av matmomsen trädde i kraft, uppgår ökningen till exakt samma nivå som i USA – 35 procent.

SCB:s glassprisindex bygger på ett omfattande datamaterial som täcker de vanligaste glassprodukterna i svenska livsmedelsbutiker. Indexet består av cirka 1 500 observationer per månad och inkluderar styckglass, flerpack och glasspaket från olika märken som säljs i detaljhandeln.

Det är viktigt att notera att indexet inte täcker lösglass i kiosker eller glass på restauranger, där priserna ofta är betydligt högre och där ökningstakten kan ha varit ännu mer markant.

Utvecklingen illustrerar hur globala kriser och strukturella förändringar i ekonomin kan påverka även vardagliga produkter. Från pandemins inledande effekter på konsumentbeteenden till långsiktiga konsekvenser av energiomställningar och geopolitiska konflikter, har glassbranschen tvingats navigera i en ovanligt turbulent miljö.

Frågan är nu hur branschen kommer att anpassa sig framöver, och om konsumenternas vilja att betala premiumpriser för denna sommarsymbol kommer att bestå när ekonomiska läget fortsätter att vara pressat för många hushåll.