En av fyra tvivlar på styrelsen i bostadsrättsföreningen

Bostadsrättsavgifterna ökar kraftigt efter ett decennium av stabilitet

Efter tio år med i stort sett oförändrade avgifter har bostadsrättsföreningar nu höjt sina avgifter med i genomsnitt 15 procent sedan 2022. Det visar en ny undersökning från SBAB. Trots att de flesta boende accepterar höjningarna, uppger nästan en fjärdedel att de saknar förtroende för styrelsens ekonomiska beslutsfattande eller är osäkra på om de har det. Samtidigt uttrycker nästan hälften av de boende oro för ytterligare avgiftshöjningar.

Linda Hasselvik, boendeekonom på SBAB, ser allvarligt på situationen.

”Det är beklagligt. Det handlar om stora pengar och ofta människors största privatekonomiska beslut,” säger hon.

Hasselvik pekar på ett kommunikationsglapp mellan föreningarnas styrelser och medlemmarna som en bidragande orsak till problemet.

”Styrelserna arbetar ofta ideellt med komplex ekonomi. Kommunikationen räcker inte alltid till, samtidigt som medlemmarna också har ett ansvar att sätta sig in i ekonomin och engagera sig,” förklarar hon.

Experter inom branschen menar dock att missnöjet inte nödvändigtvis betyder att styrelserna missköter sitt uppdrag. Problemet ligger snarare i att många föreningar under lång tid har tagit ut för låga avgifter.

”Grundproblemet är inte att avgifterna höjs för mycket, utan att de har varit för låga från början,” säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Han påpekar att många föreningar har byggt upp en underhållsskuld genom att fokusera på kassaflödet istället för fastighetens slitage.

”I nio fall av tio borde avgiften ha höjts mer och tidigare. Annars får man chockhöjningar när räntorna höjs, eller när hissen, stammarna eller värmesystemet måste bytas,” tillägger Arques.

Organisationen Bostadsrätterna anser att bilden av missnöjda medlemmar är delvis missvisande. Ulrika Blomqvist, vd för Bostadsrätterna, framhåller att undersökningen faktiskt visar att tre fjärdedelar har förtroende för sin styrelse.

”Det är dessutom de boende själva som väljer styrelsen, till skillnad från hyresrätten där man nästan inte har något inflytande alls,” säger Blomqvist.

Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson på samma organisation, identifierar ett mer grundläggande problem i hur bostadsrätter uppfattas av köparna.

”Många köper en bostadsrätt utan att riktigt förstå att man äger fastigheten tillsammans med sina grannar. Då blir styrelsen lätt någon man ser som en tjänsteleverantör,” förklarar hon.

Ett annat problem är det låga deltagandet på årsstämmor, som i större föreningar ofta ligger runt 20–30 procent. Även om engagemanget räcker för att tillsätta styrelser, kan det bristande deltagandet öka misstänksamheten när svåra ekonomiska beslut måste fattas.

”Styrelsen bor ju själva i huset och drabbas av samma höjningar. Missnöjet handlar oftare om brist på insyn än om dåliga beslut,” tillägger Wörmann.

Från och med i år tillämpar alla bostadsrättsföreningar redovisningsregelverket K3, vilket innebär att föreningarna måste ta hänsyn till fastighetens långsiktiga slitage och framtida underhåll. K3 kräver bland annat att större investeringar skrivs av över sin ekonomiska livslängd, och tanken är att avgifterna ska täcka drift, räntor och slitagekostnader. Syftet med regelverket är att undvika stora underhållsskulder och plötsliga avgiftshöjningar.

Bostadsrättsföreningens styrelse har ett omfattande ansvar. De ansvarar för föreningens ekonomi, fastighetens skick och att lagar och stadgar följs. Styrelsen beslutar om avgifter, lån, underhåll och upphandling av förvaltning, ofta på ideell basis.

Enligt lag måste varje bostadsrättsförening ha en styrelse. Om en förening inte kan tillsätta en styrelse finns teoretiskt grund för tvångslikvidation, men enligt Ulrika Blomqvist händer detta aldrig i praktiken.

”Föreningar får alltid ihop en styrelse, även om det sällan står folk i kö,” säger hon.

SBAB:s undersökning genomfördes av Kantar i december 2025 med 1012 deltagande bostadsrättsägare. 76 procent uppgav att de har förtroende för sin styrelses ekonomiska beslut, medan 24 procent saknar eller är osäkra på sitt förtroende. Enligt de boende har 92 procent av föreningarna höjt avgiften sedan 2022, i genomsnitt med 15 procent.