Experter: Riskerna för oljemarknaden underskattas

I spänningens centrum: Oljemarknaden håller andan medan Mellanösterns kris eskalerar

Ett scenario som många energianalytiker länge fruktat har börjat ta form i Mellanöstern. Under måndagen pausade ett av Saudiarabiens största oljeraffinaderier sin produktion efter en drönarattack från Iran. Samtidigt har Qatar stoppat sin produktion av flytande naturgas till följd av angrepp mot infrastrukturen i regionen.

Särskilt oroande är att fartygstrafiken genom Hormuzsundet, ett av världens viktigaste strategiska passager för energitransport, i praktiken har stannat upp. Skenande försäkringspremier och konkreta hot om iranska attacker har fått rederierna att undvika området helt.

Trots denna dramatiska utveckling handlas oljan fortfarande kring 80 dollar per fat, en nivå som ligger under vad många bedömare förväntat sig givet situationens allvar.

Bjarne Schieldrop, råvaruanalytiker på SEB, menar att marknadens relativt dämpade reaktion kan förklaras av erfarenheterna från den tolv dagar långa konflikten mellan Iran och Israel förra sommaren.

”Man räknar med att det nu blir intensiva stridigheter i ungefär en vecka innan situationen börjar lugna ner sig genom diplomatiska samtal”, säger Schieldrop. ”Men det finns en överhängande risk att marknaden underskattar effekterna den här gången.”

Han pekar på att Iran kan ha dragit slutsatsen att försiktighet inte lönar sig. ”Lärdomen för Iran här är att om de gör samma sak som i somras så går det bara sex månader innan USA kommer och angriper dem igen.”

Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, uttrycker också förvåning över de måttliga prisrörelserna. Hon tror att många investerare hoppas på att Hormuzsundets inofficiella blockad snabbt ska hävas.

”Iran har inte officiellt stängt Hormuzsundet, men av säkerhetsskäl är det nästan omöjligt att få fartyg att passera genom området. Praktiskt sett är sundet nästan helt stängt,” förklarar Saltvedt.

Trafikdata visar en dramatisk minskning av fartygstrafiken. Medan normalt tiotals stora tankfartyg skulle passera sundet dagligen, syns nu endast enstaka fiske- och bogserbåtar i området. Större handelsfartyg har samlats i vänteposition på båda sidor om den smalaste delen av Hormuz.

”Iran behöver inte slå särskilt hårt för att få stor effekt,” påpekar Schieldrop. ”De har bara angripit tre mindre båtar under helgen, och redan har vi sett ett närmast totalt stopp i trafiken.”

Oljekartellen Opec har visserligen höjt sina produktionskvoter som svar på krisen, men experter ser detta främst som en symbolisk åtgärd. Jorge Leon, chef för geopolitisk analys på Rystad Energy, konstaterar i en kommentar: ”Marknaden är mer oroad över om oljan kan transporteras än över den teoretiska produktionskapaciteten. Om flödena genom Persiska viken hindras ger ytterligare produktion begränsad hjälp.”

Det är värt att notera att ungefär en fjärdedel av världens oljetransporter normalt passerar genom Hormuzsundet, vilket understryker dess avgörande betydelse för den globala energiförsörjningen.

Medan oljemarknaden visat viss återhållsamhet har reaktionerna på gasmarknaden varit betydligt kraftigare. De europeiska gaspriserna steg som mest med cirka 28 procent under måndagen. Enligt en analys från Goldman Sachs skulle en utdragen blockad av Hormuzsundet kunna leda till mer än en fördubbling av gaspriserna från nuvarande nivåer.

Även om det främst är asiatiska kunder som påverkas direkt av Qatars produktionsstopp, kommer effekterna att kännas även i Europa, förklarar Thina Saltvedt.

”Om qatarisk gas inte kommer ut på marknaden kommer exempelvis Kina att konkurrera med Europa om den flytande naturgas som finns tillgänglig från USA eller Nordafrika,” säger hon.

En viktig skillnad mellan olja och gas är lagringsmöjligheterna. Olja är relativt enkel att transportera och lagra, och många länder har byggt upp strategiska oljereserver som kan fungera som buffert när priserna stiger. Gas lagras däremot främst mellan säsonger.

Just denna säsongseffekt kan bli problematisk för Europa, där gasreserverna nu ligger på knappt 30 procent – cirka 8 procentenheter lägre än vid samma tidpunkt förra året. I Tyskland och Frankrike har gaslagren sjunkit till omkring 21 procent.

”Lagren av naturgas är extremt låga i Europa just nu. Man trodde inte att det skulle bli ett problem, och det var det inte heller innan krisen, men nu utsätts systemet för en mycket större påfrestning,” avslutar Schieldrop.