TCO vill höja taket i a-kassan med 18 000 kronor

Den allmänna a-kassan ska vara en omställningsförsäkring för den som förlorar arbetet. Men efter år av oförändrade inkomsttak har skyddet urholkats. Enligt nya beräkningar från TCO, som bygger på SCB:s lönestatistik, är det i dag bara 17 procent av de heltidsarbetande tjänstemännen som skulle få 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan om de blev arbetslösa. År 2021 var andelen 24 procent. Bland samtliga heltidsarbetande har andelen minskat från 42 till 29 procent under samma period.

Den högsta ersättningen ligger i dag på 27 200 kronor i månaden före skatt. A-kassans inkomsttak är 34 000 kronor. Den som tjänar mer får ingen ersättning för den del av lönen som överstiger taket. Arbetslösa har dessutom inget jobbskatteavdrag. En arbetslös med 27 200 kronor i ersättning betalar cirka 2 700 kronor mer i skatt per månad än en anställd med samma lön. Många arbetslösa är därför hänvisade till kompletterande inkomstförsäkringar via fackförbund eller till omställningsorganisationer som företag är anslutna till.

– Det här är något annat i dag än den omställningsförsäkring som a-kassan var tänkt att vara, säger TCO:s ordförande Therese Svanström.

TCO, som är partipolitiskt obundet och samlar tolv fackförbund med omkring 1,2 miljoner medlemmar, har räknat på vad som skulle krävas för att åtta av tio heltidsarbetande tjänstemän ska få 80 procents ersättning. Inkomsttaket skulle behöva höjas till omkring 52 000 kronor i månaden. Den högsta ersättningen skulle då bli 41 600 kronor före skatt.

En sådan reform skulle enligt TCO öka statens utgifter med 2–2,3 miljarder kronor per år. Som jämförelse väntas staten under år 2026 betala ut cirka 23 miljarder kronor i a-kassa. TCO:s beräkningar visar också att cirka 18,2 procent av de arbetslösa skulle beröras av ett höjt tak. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har 75 000 av de närmare 350 000 inskrivna arbetslösa eftergymnasial utbildning. Personer med längre utbildning och högre inkomst antas ha kortare arbetslöshetstider.

Men beräkningen utgår från dagens arbetslöshet och arbetslöshetstider. Den tar inte hänsyn till att människor kan ändra sitt beteende om ersättningen blir högre. Det påpekar Jonas Cederlöf, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– Det finns en mekanisk kostnad som går att räkna fram utifrån hur många som är arbetslösa och hur länge de är det. Men sedan finns det beteendeeffekter som i sig skapar ytterligare kostnader. Om ersättningen höjs kan fler registrera sig som arbetslösa och arbetslöshetstiderna förlängas, säger han.

TCO beskriver själva beräkningen som ett statiskt överslag och avvisar att en högre ersättning skulle öka arbetslösheten. Jonas Cederlöf säger däremot att forskningen tämligen tydligt visar att högre ersättning tenderar att förlänga tiden utan arbete. Han har själv studerat vad som händer när uppsagda får längre uppsägningstider och avgångsvederlag. Resultaten pekar i samma riktning: högre ekonomisk ersättning kan göra att människor väntar med att söka nytt jobb.

Samtidigt finns argument för en generösare arbetslöshetsförsäkring. A-kassan skyddar hushållens konsumtion när någon förlorar sitt jobb och fungerar som en automatisk stabilisator i lågkonjunkturer. En högre ersättning kan också ge arbetslösa utrymme att söka ett arbete som bättre motsvarar utbildning och erfarenhet.

– Om en högutbildad person måste ta första bästa jobb kan det vara ett slöseri med kompetens och den investering som har gjorts i utbildning, säger Jonas Cederlöf.

Sedan hösten 2025 trappas ersättningen ned efter 100 dagar. Ersättningsnivån är först 80 procent, sjunker därefter till 70 procent och efter 200 dagar till 65 procent. Therese Svanström menar att 100 dagar är en alltför kort period.

– En rekryteringsprocess kan i sig ta mer än tre månader, säger hon.

Jonas Cederlöf vill inte ta ställning till TCO:s förslag att höja inkomsttaket till 52 000 kronor. Däremot anser han att det finns starka skäl att indexera a-kassan. I dag måste politikerna fatta särskilda beslut varje gång taket ska höjas. När så inte sker urholkas försäkringen i takt med stigande löner och priser.

– Många andra socialförsäkringar och pensioner är indexerade. Det är märkligt att a-kassan av tradition inte är det, när den ska fungera som en omställningsförsäkring, säger han.

En indexering skulle också göra det tydligare för löntagarna vilket skydd de faktiskt har. Många tror att de får 80 procent av lönen, men upptäcker först när de blir arbetslösa att de slår i taket.

– Många tror nog att de får 80 procent om de blir arbetslösa. Sedan upptäcker de att de slår i taket och kanske får 50 procent eller ännu mindre av sin tidigare lön, säger Jonas Cederlöf.