Fed höjer räntan – går emot Trump

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) beslutade på onsdagskvällen att höja styrräntan med 0,25 procentenheter. Räntan ligger därmed i intervallet 3,75–4,00 procent. Enligt centralbanken var direktionen enig i beslutet. Fed signalerar samtidigt att ytterligare en höjning kan komma senare i år, skriver Bloomberg.

I ett uttalande motiverar centralbanken beslutet med att inflationen fortsatt är hög. Fed skriver att åtgärden ska påskynda återgången till direktionens mål på 2 procent.

Bakgrunden till beslutet är minst sagt ovanlig. Fed-chefen Kevin Warsh, som inför sitt tillträde öppnat för att centralbanken mycket väl kunde genomföra ytterligare räntesänkningar, har hamnat i ett prekärt läge. Sedan dess har Irankriget drivit upp energipriserna, och bensin- och dieselpriserna i USA har rusat. Inflationen ligger klart över målet, vilket har satt press på Warsh och direktionen att agera med en räntehöjning för att dämpa pristrycket.

Beslutet går därmed emot president Donald Trumps uttalade önskan om lägre räntor. Trumps ekonomiska rådgivare Kevin Hassett har tidigare sagt att presidenten troligen inte kommer att bli nöjd, men att han ändå förväntas försvara Warsh oberoende.

Räntehöjningen får omedelbara effekter på finansmarknaderna, men också på råvaru- och gruvsektorn. När Fed höjer räntan brukar den amerikanska dollarn stärkas. Eftersom många råvaror prissätts i dollar blir de dyrare för köpare utanför USA, vilket kan dämpa efterfrågan och pressa priserna på bland annat guld, koppar och järnmalm. För gruvbolag, som ofta har stora och långsiktiga investeringsbehov, innebär högre räntor dessutom ökade finansieringskostnader. Det kan i förlängningen leda till att nya projekt skjuts upp eller omprövas.

Samtidigt är energipriserna en avgörande kostnadspost för gruvindustrin. De stigande oljepriserna till följd av Irankriget har drivit upp priserna på diesel och andra drivmedel, vilket direkt påverkar allt från lastbilar och grävmaskiner till transporter av malm och anrikat material. För många gruvbolag innebär det högre driftskostnader i ett läge där efterfrågan på basmetaller och ädelmetaller redan är osäker.

Den senaste tidens utveckling har skapat en komplex bild för investerare. Å ena sidan har kriget och handelsoron gett stöd åt priser på vissa råvaror, inte minst olja och gas. Å andra sidan kan en stramare penningpolitik från Fed bromsa den globala konjunkturen och därmed minska efterfrågan på industriella metaller. Den typen av motvind märks ofta tydligt i börsnoterade gruvbolag, vars aktiekurser är känsliga för både räntor och konjunkturprognoser.

För svenska investerare kan beslutet också få indirekta effekter. Stockholmsbörsen har en relativt stor andel verkstads- och gruvrelaterade bolag, och många av dessa är exportberoende. En starkare dollar kan visserligen gynna exportföretag, men samtidigt kan en svagare global konjunktur minska efterfrågan på de produkter som svenska bolag levererar. Osäkerheten kring den framtida räntebanan är därför stor även på den svenska marknaden.

Feds besked om att ytterligare en höjning kan vara aktuell redan i år innebär att penningpolitiken sannolikt förblir stram under överskådlig tid. Analytiker väntar nu på nya inflationssiffror och på signaler från centralbanken om hur långt åtstramningen kan tänkas gå. För gruv- och råvarusektorn handlar den närmaste tiden om att manövrera mellan höga energipriser, dyrare kapital och en allt mer osäker världsekonomi.

Irans krig har redan skakat om energimarknaderna, och varje ny störning i utbudet av olja riskerar att förvärra inflationsläget ytterligare. För Fed innebär det en svår balansgång: att dämpa inflationen utan att knäcka tillväxten. För gruvbolagen handlar det om att anpassa sig till en verklighet där både kostnader och kapitalkostnader har ökat. Beslutet på onsdagskvällen är på så sätt inte bara en fråga om räntor i USA – det är en signal till hela den globala råvarumarknaden om att tiden med billiga pengar är över.

Frågan är nu hur länge Fed tänker hålla fast vid den stramare linjen. Om inflationen inte faller tillräckligt snabbt kan ytterligare höjningar bli nödvändiga, trots politiskt motstånd från Vita huset. Marknadens fokus ligger nu på kommande uttalanden från centralbanksledningen, och på hur konflikten i Iran utvecklas. Båda faktorerna lär avgöra både räntebanan och priserna på de råvaror som världens gruvindustri är beroende av.