Felicia Åkerman: Trumps nya tull ett desperat svar på domstolsbakslaget

USA:s högsta domstol har i ett uppmärksammat beslut underkänt delar av de tullar som infördes under president Donald Trumps administration. Beslutet kommer vid en tidpunkt då internationell handelspolitik står i fokus både i USA och globalt.

Domstolens beslut fokuserar på vissa av de tullar som Trump införde under sin tid som president, en period då USA:s handelspolitik genomgick betydande förändringar. Tullarna var en central del av Trumps strategi för att, enligt hans egen retorik, stärka amerikansk industri och skapa bättre handelsvillkor för USA gentemot andra länder, särskilt Kina.

Högsta domstolen har nu bedömt att delar av dessa tullar infördes på ett sätt som strider mot amerikansk lag. Detta beslut kan få långtgående konsekvenser för både amerikansk och global handelspolitik, samt för de branscher och företag som påverkats av tullarna.

Tullarna som underkänts var en del av en bredare strategi från Trump-administrationen som syftade till att omforma USAs handelsrelationer. Under 2018 och 2019 införde Trump tullar på en rad produkter, från stål och aluminium till kinesiska konsumentvaror, ofta med motiveringen att de behövdes av nationella säkerhetsskäl eller för att bekämpa vad han kallade orättvisa handelsmetoder.

För många amerikanska tillverkare har tullarna inneburit både utmaningar och möjligheter. Vissa inhemska producenter har gynnats av det ökade priset på importerade varor, medan andra har drabbats av högre kostnader för insatsvaror. Samtidigt har konsumentpriserna i många sektorer stigit.

Domslutet kommer att påverka flera branscher, inte minst stål- och aluminiumsektorn som var bland de första att omfattas av Trumps tullar. Amerikanska företag som använder importerat stål i sin produktion kan nu förvänta sig förändringar, vilket potentiellt kan leda till lägre kostnader för deras verksamhet.

För internationella relationer är beslutet också betydelsefullt. Trumps tullar ledde till omfattande handelskonflikter, särskilt med Kina men också med traditionella allierade som EU och Kanada. Dessa länder svarade med egna tullar mot amerikanska produkter, vilket eskalerade till det som många observatörer beskrev som ett globalt handelskrig.

Medan domstolens beslut underkänner vissa specifika tullar, påverkar det inte nödvändigtvis hela den protektionistiska inriktningen som präglat amerikansk handelspolitik under senare år. Även under president Biden har många av Trumps tullar behållits, vilket tyder på en bredare förändring i synen på internationell handel i USA.

Ekonomiska experter är delade i sin bedömning av beslutet. Vissa hävdar att det kan hjälpa till att minska inflatonstrycket i den amerikanska ekonomin genom att sänka kostnaden för importerade varor. Andra betonar att det kan skapa osäkerhet för de industrier som anpassat sig till tullarna och nu måste justera sin verksamhet igen.

För svensk del kan beslutet få positiva effekter för exportindustrin, som har betydande intressen på den amerikanska marknaden. Svenska stål- och metallproducenter, maskin- och fordonsindustrin samt tekniksektorn har alla påverkats av de amerikanska tullarna.

Juridiskt sett handlar domstolens beslut om gränserna för presidentens befogenheter att ensidigt införa tullar. Detta kan ha betydelse för framtida presidenter och deras möjligheter att genomföra liknande handelspolitiska åtgärder utan kongressens godkännande.

I ett bredare perspektiv speglar utvecklingen den pågående omvärderingen av globaliseringen och frihandeln som pågår i många länder. Efter decennier av ökad frihandel har pendeln svängt mot mer protektionistiska ståndpunkter, där nationell säkerhet och skydd av inhemsk industri får större utrymme i handelspolitiska överväganden.

När effekterna av domstolens beslut nu börjar märkas återstår att se om det kommer att leda till en mer omfattande omprövning av USA:s handelspolitik eller om den nuvarande trenden mot ökad ekonomisk nationalism kommer att fortsätta, om än i modifierad form.