Fem faror när räntorna rusar globalt

De långa marknadsräntorna har på kort tid stigit kraftigt på världens obligationsmarknader. Utvecklingen väcker oro bland ekonomer och bedömare, eftersom den i förlängningen påverkar stater, företag och hushåll. Marknadsräntan bildas när stater och företag lånar upp pengar genom att ge ut obligationer. Dessa obligationer handlas sedan på en andrahandsmarknad, där priset ändras utifrån utbud, efterfrågan och investerarnas syn på risk.

Den tioåriga räntan på statsobligationer, inte minst i USA, fungerar som referens för långa lån över hela världen. Bakom uppgången finns flera faktorer. Marknaden prisar in en risk för att inflationen ska bita sig fast, samtidigt som geopolitiska spänningar ökar osäkerheten. Därtill har flera av världens största teknikbolag ett stort kapitalbehov för att finansiera AI-satsningar. När de ger sig ut på obligationsmarknaden växer utbudet, och investerare kräver högre ränta för att köpa de obligationer som kommer ut.

USA är den enskilt viktigaste länken. Landets statsskuld har passerat 40 biljoner dollar och fortsätter att öka. Enligt Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, sitter USA fast i en dålig kombination av höga statsskulder, höga underskott, hög ränta och politisk populism. ”Det finns ingen ambition att försöka sänka statsskulden eller underskotten, utan snarare tvärtom när Trump lovar alla 5 000 dollar efter valet”, säger hon.

USA:s finansminister Scott Bessent har försökt pressa ned räntenivåerna genom operationer på marknaden. Åtgärderna har mött kritik och hittills haft begränsad effekt. Stråberg tolkar det som ett tecken på oro. ”Eftersom alla tittar på USA drar det här också med sig andra länder med liknande problem”, säger hon.

USA är dock inte ensamt om höga skulder. Enligt Länsförsäkringar uppgår Japans statsskuld till 207 procent av BNP, Italiens till 137 och USA:s till 124. Frankrike ligger på 116, Storbritannien på 102, Spanien på 100 och Tyskland på 63. Sverige har betydligt lägre skuldsättning, 35 procent av BNP. Ändå kan den svenska ekonomin påverkas genom de globala räntorna.

För många länder blir de stigande räntorna extra kännbara eftersom stora investeringar väntar, inte minst inom försvaret. Högre räntor gör upplåningen dyrare och minskar utrymmet för satsningar. Stråberg beskriver det som en global lånefest med stora konsekvenser, särskilt för sårbara länder.

Förutom USA pekar Alexandra Stråberg ut Frankrike och Storbritannien som extra pressade. Båda länderna har höga skulder och en skakig politisk situation. Risken är att regeringar väljer populistiska åtgärder i stället för att strama åt ekonomin. Storbritannien har redan visat hur snabbt marknaden kan reagera. 2022 tvingades dåvarande premiärministern Liz Truss avgå sedan hennes budgetförslag fick de brittiska räntorna att skena.

Inflationen har en nyckelroll i ränteutvecklingen. När investerare befarar högre priser vill de ha högre ränta för att kompensera för att pengarna minskar i värde. Just nu finns tecken på uppåtriktat inflationstryck. Oljepriset har klättrat över 100 dollar fatet till följd av konflikten mellan USA och Iran, och extremvärmen i Europa kan höja priserna på frukt och grönsaker. Europeiska centralbanken, ECB, har nyligen höjt räntan och reviderat upp sin prognos för inflationen.

Högre marknadsräntor slår så småningom igenom i ekonomin. Företag med obligationsupplåning får högre räntekostnader, och hushåll med bundna bolån påverkas direkt. Danske Bank har meddelat att banken höjer räntan på bundna bolån med upp till 0,25 procentenheter. Som skäl anges just att de långa marknadsräntorna har stigit. Danske Bank är en av de större aktörerna på den svenska bolånemarknaden, och en höjning kan få spridningseffekter.

För svenska hushåll innebär utvecklingen att bundna bolåneräntor, som under lång tid varit låga, nu kan bli dyrare. Rörliga bolån påverkas i högre grad av Riksbankens styrränta, men även de långa marknadsräntorna får genomslag i prissättningen. Vart räntorna tar vägen härnäst beror på om inflationen fortsätter att överraska uppåt, hur centralbankerna agerar och hur den politiska situationen utvecklas, framför allt i USA. Tills vidare har världsekonomin hamnat i ett läge där höga skulder och stigande räntor förstärker varandra.