Julhandeln i Sverige visar en stark uppgång under årets avslutande månader, med en ökning på 4,8 procent i fysiska butiker under november jämfört med samma period förra året. Även inledningen av december uppvisar en positiv trend med en ökning på 4,5 procent, enligt färsk kortdata från betaltjänstföretaget Nets. Detta indikerar en markant starkare start på julhandeln än vad som observerades under föregående år.
”Julhandeln har startat starkare i år än i fjol. Uppgången som började i november har fortsatt in i december,” säger Louise Richardson, Sverigechef på Nets, till Dagens Industri.
Det förbättrade ekonomiska läget för svenska hushåll utgör en viktig drivkraft bakom den ökade konsumtionen. Den lägre inflationstakten kombinerat med ett förändrat ränteläge har skapat större ekonomiskt svängrum för många konsumenter.
”Vi ser tydliga tecken på en stabilare konsumtion. Hushållsekonomin har fått mer positiva signaler. Det gör det lättare att planera sina inköp,” förklarar Richardson.
En markant förändring i konsumentbeteende som framträder allt tydligare är att en betydande del av julhandeln numera sker innan december månad. Black Friday och Black Week har etablerats som startpunkten för många svenskars större julklappsinköp, vilket har förändrat hela handelsmönstret under årets sista månader.
”En avsevärd del av julhandeln är redan avklarad efter november. Folk vet att reorna kommer och planerar sina inköp tidigare,” säger Louise Richardson.
Denna förskjutning av inköpsmönstret innebär att december månad i allt högre utsträckning domineras av julmat, upplevelser och kompletterande köp, snarare än de mer kostsamma julklapparna som tidigare präglat månaden.
Nets kortdata visar också på intressanta branschskillnader i årets julhandel. Vissa sektorer utvecklas särskilt starkt, där IT och telekom samt möbler och heminredning tillhör de kategorier som uppvisar störst tillväxt.
”Det pekar på att hushållen gör lite större och dyrare inköp än tidigare. Sådant man kanske har skjutit upp när ekonomin varit mer ansträngd,” påpekar Richardson.
Även klädhandeln uppvisar positiva siffror, men det är framför allt sällanköpsvaror som utmärker sig i årets julhandel. Samtidigt finns det branscher som inte följer denna positiva trend. Restauranger, barer och kaféer fortsätter att visa en svagare utveckling enligt Nets data. Däremot syns en viss ökning inom nöjesrelaterade kategorier, vilket kan indikera att allt fler konsumenter väljer att ge bort upplevelser som julklappar.
Enligt Nets statistik står inhemska kort för omkring 90 procent av den totala omsättningen hittills i december. Utländska kort spelar en mindre roll i den svenska julhandeln, även om norska kort står för nästan 8 procent av transaktionerna.
”Det är i huvudsak svenskarna själva som driver julhandeln just nu,” konstaterar Louise Richardson.
Enligt prognos från HUI Research förväntas julhandeln 2025 bli den starkaste hittills i Sverige. Den totala detaljhandelsförsäljningen i december väntas uppgå till närmare 102 miljarder kronor, vilket innebär att julhandeln för första gången passerar 100-miljardersnivån. Försäljningen i december beräknas öka med cirka 5 procent jämfört med föregående år.
I genomsnitt förväntas svenska hushåll spendera ungefär 20 500 kronor i detaljhandeln under december. Detta motsvarar cirka 9 600 kronor per person, vilket är omkring 2 800 kronor mer än under en genomsnittlig månad.
LO-ekonomerna pekar i sin senaste konjunkturrapport på att hushållens konsumtion kommer att fungera som ”motorn i återhämtningen” under 2026, när räntorna sjunker och finanspolitiken är expansiv. Samtidigt väntas reallönerna öka under nästa år, vilket ytterligare kan förstärka den positiva konsumtionstrenden.
7 kommentarer
Nilska inflation och ränteläge ger verkligen en viktig drivkraft. Frågan är hur långt detta kan pågå innan kriget och andra ekonomiska osäkerheter ställer till det?
Hur påverkar den starkare julhandeln priserna på grundvaror som koppar och guld? Det skulle vara intressant att se statistik över hur metallpriser reagerar inför helger med hög konsumtion.
Man undrar om den tidigare julhandeln också leder till att konsumenterna går mer strommar avvarandra och köper dyrare presenterna?
Det här understryker hur viktigt det är med starka konsumentuppgifter för att upprätthålla ekonomisk tillväxt. Noterade ni att de positiva trenderna speciellt gör sig gällande inom detaljhandeln?
Vad tycker ni om att julhandeln startar tidigare och tidigare året? Jag tror att det tar tid innan traditionen med att vänta till december har försvunnit helt i folkets medvetande.
Kortare inköpscykler är bra för energibranschen. Konsumenterna blir mer flexibla och kan reagera snabbare på föränderliga priser och lager.
Det är intressant att Black Friday-utvecklingen påverkar köpbeteenden på det här sättet. Jag odertar om uranpriset skulle få ett liknande push av ökad konsumtion i andra branscher.