Ica slåss för sin affärsmodell – kan bryta mot lagen

I den svenska dagligvaruhandeln står Icas affärsmodell under lupp. Konkurrensverket har inlett en omfattande granskning av hur landets största livsmedelskedja bedriver sin verksamhet och om den gynnar konsumenterna på ett adekvat sätt.

Icas koncept ”fria handlare som samverkar” utgör ett horisontellt samarbete mellan aktörer som i princip borde konkurrera fullt ut med varandra. Genom den ideella föreningen Ica-handlarnas förbund styr man vem som får bli Ica-handlare, vilken typ av butik en handlare får etablera och var den får placeras. Modellen innebär också att Ica-handlarna köper 75-80 procent av sitt sortiment från det gemensamt ägda grossistbolaget Ica Sverige.

Denna samarbetsmodell tillåts genom ett särskilt undantag i konkurrenslagstiftningen. Undantaget gäller under förutsättning att det leder till konsumentnytta i form av lägre priser eller butiksetableringar på platser där det annars inte skulle vara ekonomiskt hållbart.

Sedan sommaren 2023 har Konkurrensverket (KKV) genomfört en djupgående utredning av Ica där myndigheten begärt in styrelsedokument, ekonomiska kalkyler och uppgifter om butiksetableringar. Man har även kallat flera nyckelpersoner till förhör. Ica har medverkat i utredningen men också överklagat vissa av KKV:s begäranden till domstol, där man ansett att de varit alltför långtgående.

En kärnfråga i utredningen är Icas prissättning och det så kallade ”prisstöd” som koncernen erbjuder sina handlare. It-entreprenören Jens Nylander genomförde för några år sedan en analys som pekade på ett centralt styrt prissamarbete, där tekniken underlättade för handlarna att ändra priser samtidigt och följa varandras prissättning.

”Ica servar sina handlare med en massa olika funktioner, bland annat ett prisstöd. Det kan vara okej, eller mindre okej, det vet vi inte än,” säger Hanna Lekås, enhetschef på Konkurrensverket. I början av februari kom ett utlåtande från Patent- och Marknadsöverdomstolen som delvis gick på Icas linje och begränsade KKV:s informationsinhämtning.

En annan central aspekt som granskas är butiksetableringarna. ”Vi har iakttagit att frågor om butiksetablering verkar hanteras av Ica centralt snarare än på initiativ av enskilda handlare,” förklarar Lekås. Hon betonar dock att mycket av det Ica gör är bra och har bidragit till företagets framgång, men att det är viktigt att säkerställa att Ica-handlare faktiskt konkurrerar fullt ut med varandra, med tanke på kedjans dominerande marknadsställning.

Granskningen har pågått i ungefär ett år och förväntas ta ytterligare ett år innan den slutförs. Resultatet skulle, enligt Lekås, kunna leda till ”någon justering av de delar av samarbetet som man anser är för långtgående”.

Icas finansdirektör Torbjörn Svensson framhåller att företaget välkomnar utredningen. Han menar att Ica-handlarnas priser ”avviker mer eller mindre” från de centrala prisförslagen och att det är ”naturligt att likartade butiker sällan ligger i anslutning till varandra”. Svensson betonar också att olika typer av Ica-butiker konkurrerar lokalt.

På frågan om Konkurrensverkets misstankar att inte tillräckligt av Icas vinster går tillbaka till konsumenterna i form av lägre priser, svarar Svensson: ”Priserna sätts i konkurrens med övriga aktörer. Kunderna väljer den butik som har det bästa erbjudandet. Lönsamheten är generellt inte hög i branschen. I Sverige är det i princip bara Ica och Axfood som tjänar pengar.”

Ted Lindblom, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, anser att det ligger i sakens natur att Ica-handlare inte konkurrerar fullt ut med varandra. ”När de går samman så där så sätts ju konkurrensen lite ur spel. Jag kan tänka mig att när de agerar strategiskt så är det mer gynnsamt att försöka dela upp det på ett bra sätt och inte försöka ta marknadsandelar av någon annan handlare,” säger han.

Lindblom påpekar också att bristen på konkurrens kan uppstå genom outtalade överenskommelser, så kallad ”tacit collusion”, vilket skulle vara mycket svårt för Konkurrensverket att bevisa. Han tillägger att strukturen med några få stora aktörer ger storleksfördelar som kan pressa priser, men att konsumenterna kanske inte får ta del av dessa fördelar i samma utsträckning som kedjorna själva.