Experter: Stora utmaningar framåt för Stegra

Finansieringen klar för Stegras stålverk i Boden – men utmaningar kvarstår

Med nya investeringar på 15 miljarder kronor, och ytterligare 10 miljarder utlovade i ett senare skede, kan Stegra äntligen slutföra byggnationen av sitt banbrytande stålverk i Boden. Projektet, som ska producera klimatsmart stål utan fossila bränslen, har setts som en viktig milstolpe i svensk industrihistoria. Men trots den ekonomiska räddningen menar experter att vägen till ett fullt fungerande grönt stålverk fortfarande är kantad av betydande hinder.

Ossi Pesämaa, professor i bolagsstyrning vid Luleå Tekniska Universitet med expertis inom megaprojekt, är skeptisk till den tidigare kommunicerade tidsplanen.

”Jag tror det finns en del andra problem i projektet, vilket de också signalerat i dagens pressmeddelande där de ser över tidsplanen. Jag tror inte att vi har ett färdigt grönt stålverk i Boden nästa år,” säger Pesämaa.

En av de största utmaningarna för projektet är de rådande marknadsförutsättningarna. Produktionen av grönt stål kräver enorma mängder energi, vilket medför höga kostnader. Samtidigt sjunker priserna på konventionellt producerat stål, vilket sätter ytterligare press på affärsmodellen.

”Idén är ju att om man klarar att göra grönt stål behöver man inte köpa utsläppsrätter. Då skulle man kunna räkna hem en del av stålpriset och få ihop det på det sättet,” förklarar Pesämaa.

Enligt Aaron Maltais, klimatforskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), har EU skapat relativt goda förutsättningar för grönt stål. Utsläppshandeln, där den fria tilldelningen till utsläppstung industri gradvis fasas ut, tillsammans med EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), skapar incitament för grön omställning.

EU-kommissionen har dessutom presenterat den så kallade Industrial Decarbonisation Accelerator Act – ett initiativ med åtgärder för att öka efterfrågan på stål med lägre utsläpp, bland annat genom offentlig upphandling och krav inom fordonsindustrin.

”Man har ett politiskt ramverk i Europa för att skapa förutsättningar med pris på utsläpp och annat, och man verkar hålla fast vid det från EU:s håll,” säger Maltais.

Trots dessa initiativ har flera liknande projekt i Europa stött på svårigheter den senaste tiden. Särskilt i Tyskland har man bromsat eller helt övergivit projekt inom grön ståltillverkning.

”Vi har sett att det bromsar in i Europa. Projekt har problem med att få till affärskalkylen och vissa sätts på paus, eller så har man backat från dem helt. Framför allt i Tyskland har man bromsat flera projekt,” förklarar Maltais.

När han får frågan om varför projekten stöter på problem trots EU:s stödjande ramverk, pekar han på flera faktorer: ”De pekar på att tillgången till grön vätgas inte är där än, den är dyrare än de förväntat sig, och att det finns en övertillgång på stål generellt och då blir inte priset tillräckligt högt.”

Parisavtalets mål om netto nollutsläpp till 2050 fungerar som en stark drivkraft för omställningen. Stålindustrin, som är en av världens största utsläppskällor av koldioxid, måste förändras radikalt om dessa klimatmål ska kunna uppnås. Men vägen dit är komplex.

”Det finns väldigt stora utmaningar kortsiktigt. Du måste få ett samspel med allt från att efterfrågan växer samtidigt som det finns tillgång, folk ska våga satsa, det ska finnas rätt el på rätt plats och aktörer ska våga investera i vätgasproduktion. Det är väldigt svårt att få allt att klaffa precis i början av en marknad. Därför är det så viktigt att de här första projekten kan visa vägen,” betonar Maltais.

Stegras projekt i Boden representerar därmed inte bara ett enskilt företags framgång eller motgång, utan har blivit en symbol för hela den europeiska gröna industriomställningen. Med Wallenbergsfärens nya finansiering har projektet fått nytt liv, men de strukturella marknadsproblemen kvarstår och kommer att kräva långsiktiga lösningar både från industrin och politiska beslutsfattare.