Inflationen fortsätter att sjunka enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). I september låg KPI-inflationen på 0,9 procent jämfört med samma månad föregående år, vilket är 0,2 procentenheter lägre än augustisiffran. Nedgången ligger i linje med Riksbankens tidigare prognoser.
KPIF-inflationen, som är Riksbankens främsta styrmedel för räntebeslutet, sjönk marginellt från 3,2 procent i augusti till 3,1 procent i september. Trots den positiva trenden ligger värdet fortfarande över Riksbankens långsiktiga inflationsmål på 2 procent. Den senaste mätningen var dessutom något högre än vad centralbanken hade förutspått.
”Det är förstås glädjande för oss konsumenter, och för Riksbanken som nyligen valde att sänka styrräntan, att inflationen faller,” säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en kommentar till utvecklingen.
Även den underliggande inflationen, där energikostnaderna räknats bort, visar en nedåtgående trend. Denna siffra sjönk från 2,9 procent i augusti till 2,7 procent i september, vilket indikerar att prisstabiliseringen är bredare än bara energisektorn.
Trots de positiva signalerna tror flera ekonomiska bedömare att Riksbanken kommer att avvakta med ytterligare räntesänkningar under resten av året. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson är tydlig i sin bedömning till TT: ”Det är färdigsänkt.”
Isaksson menar att Riksbankens tvåprocentsmål nu är inom räckhåll, en uppfattning som delas av andra ekonomer. Felicia Schön, sparekonom på Avanza, uttrycker sig optimistiskt om inflationsutvecklingen:
”Jag tror att vi kan känna oss trygga med att säga hej då till inflationsspöket för denna gång. Det betyder att vi befinner oss både på en ränte- och prisnivå som hushållen nu kan börja planera för mer långsiktigt, till exempel om man vill binda räntan eller inte,” säger hon.
Den senaste tidens inflationsutveckling innebär en markant förändring jämfört med den höga inflationstakt som präglade ekonomin under 2022 och början av 2023. Sverige har, liksom många andra länder, upplevt en exceptionell period med kraftigt stigande priser, vilket tvingade Riksbanken till en serie räntehöjningar för att dämpa prisutvecklingen.
När det gäller de olika inflationsmåtten skiljer sig KPI och KPIF åt på en viktig punkt. KPI inkluderar effekten av förändrade bolåneräntor, medan KPIF håller hushållens räntesatser för bolån konstanta. Detta gör att KPIF ger en tydligare bild av den underliggande prisutvecklingen i ekonomin, opåverkad av Riksbankens egna ränteförändringar.
För svenska hushåll innebär den lugnare inflationstakten en välkommen stabilisering efter en period med kraftigt stigande levnadskostnader. De senaste inflationssiffrorna kan också tolkas som att Riksbankens strategi med höjda räntor har haft avsedd effekt på prisutvecklingen.
Den ekonomiska analysen pekar på att Sverige nu kan vara på väg in i en mer balanserad period där inflationen gradvis närmar sig målnivån på 2 procent. Detta skapar förutsättningar för mer långsiktiga ekonomiska beslut både för hushåll och företag.
Samtidigt följer Riksbanken noggrant utvecklingen på arbetsmarknaden och i den globala ekonomin, där osäkerhetsfaktorer kvarstår. Geopolitiska spänningar, energipriser och internationella handelsrelationer kan fortfarande påverka inflationsutvecklingen under kommande månader.
Den kommande tiden blir avgörande för att se om den nedåtgående trenden i inflationstakten fortsätter och om Riksbanken bedömer att ytterligare justeringar av penningpolitiken behövs under 2024.
12 kommentarer
Inflationen ligger fortfarande över Riksbankens mål om 2 procent, så det finns fortsatt arbete att göra.
Det är bra att Riksbanken har slickat räntebeslutet med det faktum.
Det är en positiv utveckling att inflationen fortsätter att sjunka, men det är viktigt att se om trenden håller i helhet.
Riksbanken har dock kunnat konstatera att utvecklingen går i rätt riktning.
Ja, det kommer att vara intressant att följa nästa månads siffror för att få en tydligare bild.
Ja, det är positivt att priserna på många varor inte fortsätter att stiga. Hoppas det fortsätter såhär så det kan bli lättare för oss konsumenter.
Den här utvecklingen kan också främja den allmänna ekonomiska tillväxten, om priserna stabiliseras.
Det är också bra att se att inflationen inte bara sjunker tack vare billigare energi, utan även i övriga delarna av ekonomin.
Att KPIF-inflationen är något högre än Riksbankens förväntningar visar att prognoser kan vara svåra att precisera.
Det är alltid en utmaning att förutse ekonomiska trender exakt.
Det är lätta att glömma bort den underliggande inflationen när vi talar om energipriser, men den sjunker långsamt men säkert, vilket är lovande och omtyckt av de flesta ekonomer
Energikostnaden har en stor roll i samhället.