G7-länder förbereder sig för att släppa oljereserver för att stabilisera priserna

I kölvattnet av den eskalerande konflikten mellan USA, Israel och Iran har G7-länderna meddelat att de är redo att vidta åtgärder för att dämpa de kraftigt stigande oljepriserna. Uppemot 400 miljoner fat olja kan komma att släppas ut på marknaden i vad som skulle bli den största koordinerade frigivningen av strategiska oljereserver någonsin.

Trots att oljepriset sjunkit från sin topp på nästan 119 dollar per fat till cirka 90 dollar efter president Donald Trumps uttalanden om att konflikten möjligen kan vara på väg att avta, ligger Nordsjöoljan fortfarande nästan 50 procent högre än vid årsskiftet.

Gemensamma interventioner med strategiska oljereserver koordineras vanligtvis genom Internationella energirådet (IEA), vars medlemsländer tillsammans förfogar över reserver på ungefär 1,2 miljarder fat olja. Syftet med dessa reserver är att snabbt kunna tillföra ett större utbud för att stabilisera marknaden vid kriser, vilket skedde efter Rysslands invasion av Ukraina och under inbördeskriget i Libyen 2011.

Enligt uppgifter till Financial Times diskuterar G7-länderna nu en frigivning på mellan 300 och 400 miljoner fat olja, vilket skulle motsvara upp till en tredjedel av de samlade reserverna. Men även med en sådan historisk intervention är det tveksamt om det kan kompensera för ett eventuellt stopp i Hormuzsundet.

Genom detta strategiskt viktiga sund transporteras dagligen omkring 20 miljoner fat olja och oljeprodukter. En del av denna volym skulle kunna omdirigeras via oljeledningar från Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Enligt IEA:s beräkningar kan dessa två länder öka sin export via ledningar med cirka 4 miljoner fat per dag jämfört med före krigsutbrottet, förutsatt att ledningarna körs på full kapacitet och inte utsätts för sabotage.

Iran fortsätter trots konflikten att exportera olja genom Hormuzsundet. Enligt sajten Tanker Trackers uppskattas den iranska exporten ha uppgått till motsvarande 1,5 miljoner fat per dag sedan konflikten bröt ut. Det betyder att det fortfarande saknas cirka 14,5 miljoner av de 20 miljoner fat olja och oljeprodukter som dagligen passerar genom sundet.

Om IEA skulle frigöra sammanlagt 400 miljoner fat olja skulle det motsvara ungefär 28 dagars normalt oljeutbud genom Hormuzsundet. Men det är osannolikt att organisationen skulle kunna pumpa ut oljereserverna tillräckligt snabbt för att helt täcka ett eventuellt stopp. Historiskt sett har IEA som mest pumpat ut 1,3 miljoner fat per dag, även om den teoretiska kapaciteten kan vara uppemot 3,5 miljoner fat per dag enligt storbanken Morgan Stanley.

En betydande del av oljereserverna finns dessutom i USA, där användningen är politiskt känslig eftersom lagren ligger på historiskt låga nivåer, omkring 60 procent av kapaciteten, efter 2022 års oljeprisuppgång. President Donald Trump har tidigare lovat att fylla dessa lager till maximal kapacitet.

Utöver IEA:s reserver har även Kina byggt upp betydande oljereserver de senaste åren. Landet sitter på uppskattningsvis mellan 1,2 och 1,4 miljarder fat olja, vilket motsvarar ungefär 140 dagars import. Hittills har dock kinesiska myndigheter inte gett några indikationer på att de planerar att använda dessa reserver i närtid.

Om konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera och Hormuzsundet blockeras eller stängs, skulle det kunna få enorma konsekvenser för den globala oljeförsörjningen och världsekonomin. Experter följer nu noggrant utvecklingen och vilka åtgärder G7-länderna konkret kommer att vidta för att stabilisera marknaden.