I fredags kväll, klockan 17:21, nådde ett dramatiskt besked AI-företaget Anthropic i San Francisco. Den amerikanska regeringen krävde att företaget omedelbart skulle stoppa utländska medborgare från att använda sina två senaste AI-modeller, Fable 5 och Mythos 5. Beslutet fick omedelbara konsekvenser och väcker nu frågor om Europas teknologiska sårbarhet.

Exportförbudet omfattar alla utländska medborgare, oavsett var de befinner sig – både inom och utanför USA. Detta innebar att även Anthropics egna utländska anställda förlorade tillgången. Företaget såg sig därför tvunget att helt stänga ned tillgången till modellerna tills man kunde hitta en lösning för att efterleva den amerikanska myndighetens order.

Mythos 5 är särskilt kontroversiell. Anthropic har hållit modellen bakom lås och bom på grund av vad företaget beskriver som dess oöverträffade förmåga att identifiera säkerhetshål i IT-system. Företaget ansåg att tekniken var för farlig för att släppas fritt till allmänheten. Den andra modellen, Fable 5, är en begränsad version av Mythos med inbyggda säkerhetsrestriktioner och har släppts offentligt.

Enligt det brev som den amerikanska regeringen skickade har man upptäckt sätt att kringgå dessa begränsningar i modellerna. Detta ska ha gjort det möjligt att använda tekniken för att hitta säkerhetshål trots de inbyggda spärrarna. Vissa medierapporter tyder på att USA misstänker att Kina kan ha fått tillgång till modellen via omvägar, vilket skulle förklara den brådskande karaktären på exportförbudet.

Situationen kompliceras av Anthropics tidigare konflikt med den amerikanska administrationen. Företaget hamnade i blåsväder efter att ha vägrat Pentagon att använda dess AI-teknik för vilka militära ändamål som helst. Detta ledde till att Anthropic svartlistades av myndigheter under Trump-administrationen. Det är därför svårt att avgöra om exportförbudet verkligen grundar sig i genuin oro över säkerhetsrisker, eller om det är ett sätt att sätta press på ett företag som tidigare har motsatt sig myndigheternas krav.

Oavsett motivet bakom beslutet illustrerar händelsen en viktig verklighet: Europas varningar om teknologiskt beroende av amerikanska företag är inte längre hypotetiska scenarion. De är mycket konkreta hot som kan materialiseras med kort varsel.

Företag, myndigheter och privatpersoner över hela Europa har byggt upp omfattande beroenden av amerikanska techbolags molntjänster och produkter. När ett exportförbud kan införas över en natt, som i fallet med Anthropic, blir sårbarheten i denna situation tydlig. Europeiska aktörer som förlitar sig på dessa tjänster för kritiska verksamheter kan plötsligt stå utan tillgång.

AI-modeller som de som Anthropic utvecklar skapas genom maskininlärning, en process där systemen tränas genom att analysera enorma mängder text, kod och annat material. Moderna AI-modeller kan även tolka bilder och video, inte bara text. Bakom en enda chattrobot kan flera olika AI-modeller arbeta tillsammans. ChatGPT lanserades till exempel med modellen GPT 3.5 som bakomliggande teknik, men har sedan dess uppgraderats med nyare och mer kraftfulla modeller.

Händelsen understryker den geopolitiska dimensionen av AI-utvecklingen. I takt med att dessa tekniker blir allt mer avancerade och integrerade i samhällskritiska funktioner växer även betydelsen av kontroll över dem. USA:s agerande visar att landet är berett att använda sin dominans inom AI-sektorn som ett verktyg i både säkerhets- och utrikespolitiken.

För Europa innebär detta ett tydligt väckarklocka. Kontinenten måste ta frågan om teknologisk suveränitet på allvar och investera i inhemsk kapacitet inom AI och andra kritiska teknologiområden. Alternativet är att fortsätta vara utlämnad åt beslut som fattas i Washington, där europeiska intressen inte nödvändigtvis prioriteras.

Anthropics situation är ett exempel på hur snabbt spelplanen kan förändras inom AI-industrin. Företag och organisationer som planerar sin framtida användning av artificiell intelligens måste nu ta höjd för risken att plötsligt förlora tillgången till kritiska verktyg av geopolitiska skäl. Det räcker inte längre att bara utvärdera tekniska och ekonomiska faktorer – även politiska risker måste vägas in i beslutsprocessen.