Lyten lovar revansch – men kunderna saknas

Northvolts konkurs förra året blev ett hårt slag mot Europas ambitioner att bygga en egen batteriindustri. Men nu har ett amerikanskt startupbolag tagit över den nedlagda fabriken i Skellefteå – och siktar på att utmana Kinas dominans. Lars Herlitz, ordförande och medgrundare av Lyten, tror att Europa fortfarande har en chans.

Det var i maj som Dagens Nyheter träffade Lytens Sverigevd Matthias Arleth i Skellefteå. Då saknades kunder, finansieringen var oklar och de största ägarna hölls hemliga. Nu väljer Lars Herlitz att kliva fram i offentligheten för första gången sedan övertagandet, på plats i bolagets svenska laboratorium i Västerås.

Den 63-årige Herlitz växte upp i Hällefors och Hofors, men har varit verksam i Kalifornien sedan 1980-talet. Hans första kontakt med industrin fick han som sommarjobbare på det då SKF-ägda stålverket i Hofors, där hans far var chef.

Lyten grundades 2015 i Silicon Valley och har utvecklat en batteriteknik som bygger på litium och svavel, med materialet 3D Graphene. Till skillnad från traditionella litiumjonbatterier kräver tekniken varken nickel, kobolt eller mangan – vilket gör den geopolitiskt attraktiv i en tid då Europa försöker minska sitt beroende av Kina. Men tekniken har ännu inte bevisats i massproduktion i samma skala som litiumjon.

Fortfarande saknar Lyten externa kundkontrakt, något som var grundbulten i Northvolts affärsmodell. Herlitz uppger dock att samtal pågår med flera stora europeiska koncerner.

– Vi för samtal med flera stora koncerner i Europa. Okej, jag kan säga att det inkluderar stora biltillverkare, säger han.

Bolaget räknar med att kunna presentera sin första stora externa kund under första halvåret 2027. I väntan på det ska de batterier som tillverkas i Skellefteå gå till Lytens egna energilagringssystem i Polen. Leveranserna dit, som från början var planerade till slutet av detta år, har nu skjutits fram till början av nästa år.

Samtidigt har bolaget enligt Herlitz börjat tillverka litiumsvavelbatterier i mindre skala i Västerås. Serieproduktionen i Skellefteå beräknas komma igång under 2028.

Finansieringen har varit en av de stora frågorna kring Lytens övertagande. Herlitz säger att bolaget har en klar och konservativ finansieringsplan, men erkänner att inget är gjort förrän det är gjort. Lyten söker nu pengar från EU:s nya Battery Booster, en fond på totalt 1,5 miljarder euro i räntefria lån till europeisk batteriproduktion. Det högsta lånebeloppet för ett enskilt bolag uppgår till motsvarande 5,6 miljarder kronor.

– Det är viktigt att våra svenska politiker stöder det så att inte allt går till andra batteritillverkare och äldre teknologier, säger Herlitz och skickar en tydlig signal till regeringen.

Lytens ägarstruktur har varit höljd i dunkel. Nu klargör Herlitz att den största investeraren är det amerikanska riskkapitalbolaget Prime Movers Lab, som gick in i bolaget 2023. Andra stora ägare är bilkoncernen Stellantis och Europeiska investeringsfonden.

– De som jag nämnde är de största investerarna. Vi har inga andra större investerare, säger han.

Bolaget har även ett avtal med Defense Innovation Unit, en myndighet inom det amerikanska försvarsdepartementet som ska föra in civil teknik i försvarsindustrin. Lytens lätta batterier lämpar sig väl för drönare. Herlitz uppger dock att produktion för den amerikanska försvarsindustrin i så fall kommer att ske i USA, inte i Skellefteå.

På industriområdet i Skellefteå pågår samtidigt planer på ett AI-datacenter från Edgeconnex, det EQT-kontrollerade bolaget vars investering i februari möjliggjorde Lytens övertagande av Northvolts konkursbo. Herlitz avfärdar farhågor om att området skulle bli ett renodlat datacenterprojekt.

– Nej, absolut inte. Lyten är ett företag som tillverkar batterier och energilagringssystem, det är vad vi gör. Sedan finns det stora samordningsvinster med AI-datacentret och det hjälper oss att finansiera utvecklingen utan risk, säger han.

Frågan är nu om Lyten kan lyckas där Northvolt misslyckades. Bolaget har en teknik som ännu inte är bevisad i full skala, inga säkrade kundkontrakt och en finansiering som ännu inte är helt på plats. Men Herlitz menar att förutsättningarna finns för att bygga en europeisk batteriindustri – om politiker och investerare är beredda att satsa långsiktigt.