Den svenska ekonomin visade i augusti ett tydligt förbättrat stämningsläge. Konjunkturinstitutets barometerindikator, som mäter företagens och hushållens syn på konjunkturen, steg till 105,1 från 104,6 i juli. Huvudförklaringen är en starkare konfidens inom tjänstesektorn, som är den mest konjunkturkänsliga delen av ekonomin och sysselsätter en stor andel av arbetskraften. Indikatorn har därmed legat över 100, vilket signalerar att ekonomin växer i normal takt, under en längre tid.
Även hushållen har blivit mer positiva. Hushållens konfidensindikator steg till 98,0 från 97,2. Enligt Konjunkturinstitutet är stämningsläget nu normalt för första gången sedan november 2024. Detta är en viktig signal, eftersom hushållens förtroende ofta ligger till grund för konsumtionsbeslut, särskilt vid större inköp som bostäder och vitvaror. Efter en period av höga räntor och hög inflation har många hushåll tvingats prioritera det nödvändigaste, men nu tycks optimismen återvända.
Den förbättrade stämningen återspeglas också i företagens prisförväntningar. Enligt KI:s rapport räknar en större andel företag än normalt inom näringslivet med att kunna höja priserna under de kommande tre månaderna. Det gäller framför allt inom tjänstesektorn och handeln. Å ena sidan kan detta tyda på att företagen upplever ett robust efterfrågeläge. Å andra sidan väcker det frågor om inflationen, som nyligen börjat närma sig Riksbankens mål på 2 procent. Om företagen genomför prishöjningar kan det sätta press på inflationsutvecklingen igen.
Samtidigt överraskade BNP-siffrorna för andra kvartalet positivt. Enligt Statistiska centralbyrån växte BNP med 1,6 procent jämfört med första kvartalet, vilket är en stark siffra i en internationell jämförelse. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2024 var tillväxten 3,3 procent. Det var betydligt högre än analytikernas förväntningar, som enligt Bloomberg låg på 2,5 procent. Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna, framhåller att uppgången var bred. Investeringar, export och hushållens konsumtion bidrog alla starkt.
Exporten har varit en viktig motor under hela året. Trots en svag omvärld och flaskhalsar i internationella leverantörskedjor har svenska företag lyckats öka sin försäljning utomlands. Den svaga kronan har givit stöd till exportindustrin, även om den samtidigt har bidragit till importinflation. Investeringarna, inte minst i byggsektorn och i maskiner, har också återhämtat sig efter en tid av osäkerhet. Hushållens konsumtion, som länge varit dämpad, visar nu tecken på att ta fart i linje med det stärkta förtroendet.
För detaljhandeln var dock juli månad blandad. Försäljningsvolymen minskade med 0,2 procent jämfört med juni, enligt SCB. Sällanköpsvaruhandeln, som inkluderar möbler, kläder och elektronik, minskade med 0,4 procent medan dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget ökade med 0,9 procent. Minskningen på månadsbasis kan vara en tillfällig fluktuation, särskilt eftersom sommarmånaderna ofta är svåra att säsongsjustera. I årstakt är bilden desto ljusare. Jämfört med juli förra året ökade detaljhandelns försäljningsvolym med 6,2 procent i kalenderkorrigerade tal. Sällanköpsvaruhandeln steg med 8,6 procent och dagligvaruhandeln med 5,3 procent. Detta tyder på att konsumtionen har en stark underliggande drivkraft, trots att enskilda månader kan visa svängningar.
De positiva siffrorna har flera implikationer. För Riksbanken innebär en starkare tillväxt tillsammans med högre prisförväntningar att en framtida räntesänkning kan bli mindre självklar. Marknaden har under hösten prisat in en viss lättnad av penningpolitiken, men den ekonomiska statistiken kan komma att ändra den bilden. För den svenska kronan kan en robust ekonomi vara ett stöd, men valutan påverkas också av omvärlden och riskaptiten på de finansiella marknaderna.
I ett valår där ekonomin står högt på agendan kan dessa siffror få politisk betydelse. Såväl regering som opposition kommer att använda statistiken för att underbygga sina budskap om den ekonomiska politiken. Men oavsett politisk tolkning visar dagens publiceringar att Sverige nu befinner sig i en klart bättre konjunkturfas än för bara ett år sedan. Frågan är om den positiva utvecklingen kan hålla i sig, eller om prishöjningar och räntebeslut kan bromsa återhämtningen.
