Räntorna rusar – så påverkas svensk ekonomi

Världens obligationsmarknader upplever just nu en av de kraftigaste ränteuppgångarna på nästan två decennier. De långa marknadsräntorna, det vill säga räntorna på statsobligationer som handlas på den globala kapitalmarknaden, har stigit markant i flera ledande ekonomier under de senaste dagarna – en utveckling som oroar både investerare och centralbanker.

Den amerikanska tioårsräntan, som fungerar som en global riktmärkesränta, nådde på torsdagen 5,20 procent – den högsta nivån sedan finanskrisen 2007. Under fredagen föll den något till 5,17 procent. Men sett över tre dagar handlar det om en uppgång på 21 räntepunkter, där varje punkt motsvarar en hundradels procentenhet. I obligationssammanhang är det ett jätteskutt.

Ännu mer anmärkningsvärt är utvecklingen för de längre löptiderna. Räntan på 30-åriga amerikanska statsobligationer noterades på fredagen till 5,47 procent, den högsta nivån sedan 2004.

Uppgången är inte begränsad till USA. Även Frankrike, Tyskland, Japan och Sverige har sett stigande långräntor under veckan. – Det verkar finnas mycket smärta på obligationsmarknaden, kommenterade en ekonom utvecklingen till Financial Times.

Flera faktorer ligger bakom den kraftiga ränteuppgången. Den främsta orsaken är oro för att inflationen ska ta fart igen, bland annat till följd av konflikten mellan USA och Iran och de höga oljepriserna. När risken för stigande priser ökar kräver investerare högre kompensation för att låna ut pengar till stater, vilket pressar upp räntorna.

En annan bidragande faktor är den explosionsartade efterfrågan på kapital från teknikföretag som satsar stora summor på artificiell intelligens. AI-investeringarna kräver omfattande finansiering, vilket ökar konkurrensen om pengarna på den globala räntemarknaden.

Även statsfinansiella frågor spelar in. Flera länder – däribland Japan, Frankrike, USA och Tyskland – har stora lånebehov och vissa börjar nå nivåer där deras finansiella trovärdighet ifrågasätts. Det konstaterade Riksbankens chef Erik Thedéen på den presskonferens som hölls i samband med torsdagens räntebesked. – Det råder konkurrens om kapitalet på världens kapitalmarknader, sade han.

Riksbanken har med anledning av utvecklingen valt att särskilt analysera fenomenet i sin senaste konjunkturprognos. Där framgår att de svenska tioåriga räntorna på statsobligationer har stigit med cirka 0,7 procentenheter den senaste tiden. – Den svenska ekonomin påverkas fortfarande av den senaste tidens uppgång i långräntorna, skriver Riksbanken i analysen.

Sverige har dock en viktig fördel i det rådande läget. Eftersom många svenska låntagare har korta räntebindningstider på sina bolån får förändringar i långräntor en mindre direkt effekt på hushållens ränteutgifter än vad som annars vore fallet. De flesta svenska bolånetagare har i dag rörlig ränta eller kort bindningstid, vilket gör att de främst påverkas av Riksbankens styrränta snarare än av marknadsräntorna på längre sikt.

Men Riksbanken varnar samtidigt för att högre långräntor kan slå mot ekonomin genom andra kanaler. Stigande räntor kan strama åt de finansiella förhållandena genom att pressa värderingarna på aktier, fastigheter och andra tillgångar med lång varaktighet. – Det här är definitivt något som man ska vara vaksam på, underströk Erik Thedéen.

Företagen kan också drabbas. När räntorna stiger ökar den avkastning som krävs för att en investering ska vara lönsam, vilket gör att färre investeringsprojekt genomförs. Det kan i förlängningen dämpa ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Utvecklingen på obligationsmarknaderna följs nu noga av både centralbanker och marknadsaktörer världen över. Frågan är om den senaste tidens ränteuppgång är en tillfällig svacka eller början på en ny era med strukturellt högre räntor. Svaret på den frågan kommer att få betydelse för allt från bostadspriser till företagens investeringsvilja under de kommande åren.