Rekordmånga seniorer i arbete: ”Vi är en resurs”

Rekordmånga seniorer väljer att arbeta efter pension

Antalet seniorer som fortsätter att förvärvsarbeta efter traditionell pensionsålder har nått nya höjder i Sverige. Enligt en färsk rapport från SPF Seniorerna, baserad på SCB:s arbetskraftsundersökningar, var hela 232 000 personer mellan 65 och 74 år sysselsatta med någon form av förvärvsarbete under föregående år. Detta innebär en ökning med cirka 15 000 personer, eller 6,7 procent, jämfört med året innan.

Ökningen kan delvis förklaras av att riktåldern för pension har höjts, medan åldersindelningen i statistiken fortfarande räknas från 65–74 år. Men det finns fler faktorer bakom denna trend, menar Maria Larsson, ordförande i SPF Seniorerna.

”En viktig faktor är att åldrandet ser annorlunda ut i dag. Många blir äldre med god bibehållen hälsa och är pigga långt upp i åldrarna och vill vara med och fortsätta bidra i arbetslivet. Sedan handlar det så klart också om att en del vill förstärka sin ekonomi,” säger Larsson.

Ekonomiska incitament spelar en betydande roll för många. Enligt andra studier som Larsson hänvisar till fortsätter omkring 40–50 procent av de arbetande seniorerna delvis av ekonomiska skäl. För dem över 67 år finns dessutom särskilda skattefördelar.

”Är man över 67 år så är det till och med riktigt lönsamt att arbeta eftersom du då har både ett förstärkt jobbskatteavdrag och ett förhöjt grundavdrag som gör att du får behålla ganska mycket av lönen,” förklarar Larsson.

Arbetsmarknaden för seniorer visar tydliga könsrelaterade mönster. Män i denna åldersgrupp arbetar i högre utsträckning inom jordbrukssektorn eller som konsulter och egenföretagare, positioner där de själva kan bestämma när de vill trappa ner eller sluta helt. Kvinnliga seniorer är däremot överrepresenterade inom vård- och omsorgssektorn.

Intresset för att fortsätta arbeta efter 65 kan vara ännu större än vad statistiken visar. ”Vi ser också indikationer på att det är ännu fler som vill fortsätta jobba, om de bara skulle få fortsätta på sin arbetsplats längre upp i åldrarna,” säger Larsson.

De flesta fortsätter inom samma yrke eller bransch som tidigare, men det finns också exempel på seniorer som byter karriär helt efter pensionsåldern. En växande trend är så kallade veteranpooler, där seniorer kan erbjuda sina tjänster baserat på kompetens och intresse.

”Där kan man anmäla sig till det man skulle vilja göra. Jag har träffat flera som jobbat till exempel inom IT-sektorn hela livet och som fortsätter hjälpa andra med sådant, men också med trädgårdstjänster och liknande,” berättar Larsson.

I genomsnitt arbetar seniorer 26 timmar i veckan, vilket motsvarar lite mer än halvtid. Detta arbete bidrar inte bara till seniorernas egen livskvalitet och ekonomi utan har också stor betydelse för samhällsekonomin i stort.

”När vi räknar på det så tillför sysselsatta seniorer 193 miljarder till Sveriges BNP. Det är dags att sluta betrakta seniorer som en börda i samhället. Vi är en resurs,” understryker Larsson.

Denna utveckling sker i en tid då Sveriges demografiska struktur förändras med en åldrande befolkning och en växande försörjningsbörda för de yrkesverksamma. Att seniorer fortsätter arbeta kan därmed bidra till att mildra effekterna av dessa demografiska utmaningar.

Samtidigt pekar trenden på ett paradigmskifte i synen på åldrande och arbete. Där pensioneringen tidigare ofta sågs som en definitiv gräns mellan yrkesliv och ledighet, blir övergången nu allt mer flytande för många. Detta ställer nya krav på både arbetsmarknadens parter och samhället i stort att anpassa villkor och arbetsmiljö för att tillvarata äldre arbetskrafts kompetens och erfarenhet.