En halv miljon kronor. Så mycket kan ungdomar gå miste om av att göra värnplikten. Detta framgår av en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), genomförd på uppdrag av regeringen. Beräkningen bygger på hur framtida inkomster och pension påverkas negativt när inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp med ett år.
”Det är en teoretisk beräkning som ska tas med en nypa salt. Men det ger en fingervisning om kostnaden för att få karriären uppskjuten”, säger rapportförfattaren Peter Bäckström från FOI.
Rapporten har också beräknat den totala ersättningen för värnpliktiga till cirka 217 000 kronor efter skatt. I detta ingår den dagliga ersättningen på 146 kronor, en utbildningspremie samt värdet av förmåner som mat, boende och kläder.
För att fullt ut kompensera de värnpliktiga för det uppskjutna inkomståret skulle dagersättningen behöva fördubblas till 288 kronor, enligt FOI:s analys. Men när regeringen nyligen beslutade att höja ersättningen från årsskiftet landade den bara på 200 kronor per dag, vilket i princip endast motsvarar en justering för inflationen sedan den senaste höjningen 2017.
Denna måttliga höjning har mött kritik från landets värnpliktiga, som anser att ersättningen inte speglar det värde och den uppoffring som tjänstgöringen innebär.
”Ersättningen säger något om hur man värderar landets värnpliktiga. Man ska inte gå back på att försvara sitt land,” säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet, som företräder Sveriges totalförsvarspliktiga.
Westlund, som själv gjorde värnplikten förra året, beskriver de ekonomiska utmaningarna under tjänstgöringen. ”De värnpliktiga har visserligen inte samma utgifter som jämnåriga, men det är ändå svårt att få pengarna att räcka under permission och att kunna spara något under året,” förklarar hon.
Hon uttrycker också oro för att de låga ersättningsnivåerna kan inverka negativt på försvarsviljan bland unga. Även om värnplikten görs för ett högre syfte och inte för ekonomisk vinning, menar Westlund att det inte är rimligt att de värnpliktiga ska halka efter sina jämnåriga ekonomiskt – särskilt inte eftersom värnplikten är obligatorisk för dem som kallas in.
Peter Bäckström påpekar att det finns en vanlig uppfattning om att värnplikten ger ungdomar färdigheter som senare värderas högt i arbetslivet och leder till bättre inkomster. ”Men detta bygger mest på förhoppningar. När man har studerat detta finns det inga indikationer på att värnplikten skulle leda till högre lön, snarare tvärtom,” säger han.
Han tillägger att dagens värnpliktiga dessutom är en välselekterad grupp som sannolikt förlorar relativt mycket på att skjuta upp karriären ett år. Av de cirka 28 000 personer som kallades till mönstring kommer ungefär 9 000 ungdomar födda 2007 att genomföra grundutbildning med värnplikt under 2026.
Hur stor ersättning de värnpliktiga bör få är enligt Bäckström ytterst en politisk fråga, inte något som kan räknas ut rent matematiskt. ”Syftet med ersättningsmodellerna har väl aldrig varit att fullt ut kompensera för inkomstbortfallet. Ersättningen handlar om hur vi ska finansiera försvaret. Antingen ser man det som att dessa ungdomar ska stå för kostnaden, eller så ser man det som att hela samhället ska göra det.”
I det bredare säkerhetspolitiska sammanhanget kommer frågan om värnpliktsersättning att fortsätta vara aktuell. Sverige har under de senaste åren återinfört och utökat värnplikten som en del av förstärkningen av totalförsvaret, mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i närområdet och Sveriges nyligen genomförda NATO-anslutning.
Dagens Nyheter har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) för en kommentar i frågan, men utan framgång.
11 kommentarer
Tanken är ju att värnplikten ger livserfarenheter och nätverk som kan vara värdefulla för karriären. Men vad säger andra om det här?
Ja, men det är nog olika beroende på vilken efterfrågad kompetens man har.
Det är en intressant aspekt, men jag tror fortfarande att många väljer att börja arbeta direkt.
Värke det förmåner som mat, boende och kläder räknas, men 200 kronor per dag är ändå lite för att kompensera ett helt år.
Den här rapporten visar tydligt att värnplikten inte prioriteras ekonomiskt. Hur ska man locka ungdomar att göra lumpen på dessa villkor?
Ja, det är en svår balans, men kanske behövs en större insats från samhällets sida.
Intressant rapport, men man måste ju också se värdet av den militäriska utbildningen som värnpliktiga får. Det är inte bara pengar som ska vägas in.
Vilken karriär skulle man annars ha kunnat börja direkt efter skolan?
Just det, många ser det som en viktig del av vår samhällssäkerhet.
217 000 kronor efter skatt låter ju inte så illa, men det är ändå otillräckligt för att kompensera för det förlorade året.
Man undrar om regeringens beslut om ersättningshöjning verkligen speglar den verkliga kostnaden för att uppskjuta karriären.