I den svenska energisektorn råder en påtaglig osäkerhet kring den havsbaserade vindkraftens framtid. För bara tre år sedan förutspåddes de omfattande industrietableringarna i norra Sverige kräva närmare 70 terawattimmar el inom de kommande två decennierna. Detta ledde till stor optimism inom vindkraftsbranschen och under 2023 lämnades ett tiotal ansökningar om havsbaserad vindkraft in till regeringen. I år har dock endast två ansökningar inkommit.
”Branschen är lite i limbo,” förklarar Lina Kinning, vice vd på branschorganisationen Green Power Sweden. ”Man väntar på besked från regeringen både om tillståndsansökningar och förändringar i tillståndsprocessen.”
Flera faktorer har bidragit till den avtagande utvecklingstakten. Många av de planerade industrisatsningarna i norra Sverige har antingen lagts ned eller skjutits på framtiden, vilket har minskat det omedelbara elbehovet. Samtidigt förblir elpriserna i norra Sverige låga, medan produktionskostnaderna för havsbaserad vindkraft är höga.
”Det gör det svårare för den här tekniken att stå på egna ben så som den landbaserade vindkraften gör,” tillägger Kinning.
Trots den avvaktande marknaden finns det aktörer som fortsätter satsa på havsbaserad vindkraft. Ett sådant företag är Skyborn Renewables, som driver flera projekt både i Sverige och internationellt. I Bottenviken utanför Kalix planerar bolaget en vindkraftspark med 120 turbiner som skulle kunna producera upp till tio terawattimmar el årligen – motsvarande cirka sex procent av Sveriges totala årliga elproduktion.
Niclas Broman, vd för Skyborn i Sverige, erkänner att marknadsrealiteterna har påverkat branschens framfart. ”Verkligheten, vad gäller marknadsläget, har kommit kapp några av planerna som också gjort att tempot har saktats ner,” säger han. ”Även om behovet av el inte ligger lika nära i tid som förr finns det fortfarande där. Därför fortsätter vi med våra projekt då vi tror att det kommer ett stort behov av el framöver.”
Skyborn är ett av flera företag som väntar på tillståndsbeslut från regeringen. För deras projekt Eystrasalt utanför Hudiksvall har väntetiden nu överstigit 18 månader. Den långa handläggningstiden skapar problem för investeringsviljan.
”Vi börjar närma oss nästa fas i projekten nu som kommer med en stor kostnad. För att vi ska våga ta det steget behöver vi åtminstone ha en tydlighet ifrån tillståndsgivande myndigheter om vad som gäller,” förklarar Broman.
Både Broman och Kinning anser att förutsättningarna för havsbaserad vindkraft har förändrats så pass mycket att regeringen behöver vidta åtgärder för att möjliggöra fortsatt utveckling. Broman föreslår att den riskdelnings- och finansieringsmekanism som regeringen har presenterat för ny kärnkraft även skulle kunna tillämpas på havsbaserad vindkraft.
”Det är många miljardinvesteringar som ska göras. Vi tycker att riskdelnings- och finansieringsmekanismen som regeringen har lagt fram för ny kärnkraft skulle kunna appliceras på havsbaserad vindkraft,” framhåller han.
Konkret menar Broman att staten skulle behöva ta en del av investeringsrisken, exempelvis genom kreditgarantier som minskar riskerna för företagens lånefinansiering. En annan möjlighet vore att införa någon form av fast prissäkring, där staten täcker mellanskillnaden om elpriset faller under en överenskommen nivå – en modell som redan tillämpas i flera andra europeiska länder.
”Vi har svårt att se hur man ska kunna tillgodose de elbehov som finns fram till 2035 på ett annat sätt än att möjliggöra för havsbaserad vindkraft i Sverige. Men vi behöver åtgärder från regeringen för att det ska bli möjligt,” säger Broman.
DN har sökt energi- och marknadsminister Ebba Busch för kommentarer kring regeringens planer för havsbaserad vindkraft, men hon har avböjt att uttala sig i frågan.
11 kommentarer
Det här låter som att vindkraftsbranschen står inför svåra utmaningar. Hoppas de kommer över limbo-fasen snart.
Den här artikeln visar tydligt hur viktiga snabba beslut är för att inte tappa viktiga projekt.
Precis, ramen verkar vara för långsam för denna typ av investeringar.
Det är besvärligt att så många satsningar i norr har ställts in. Vilka konsekvenser får det för regionens ekonomi?
Om många industriprojekt skjuts upp, betyder det inte att behovet av el kanske ändras över tid?
Varför är produktionskostnaderna så höga för havsbaserad vindkraft? Finns det ingen möjlighet att minska dem?
Norra Sverige har låga elpriser – är inte det en fördel för industrierna? Varför behövs havsbaserad vindkraft då?
Det här låter som en stor förlust för vår energiframtid. Varför tar regeringen så lång tid att fatta beslut?
Det verkar som om osäkerheten hämmar investeringarna. Hoppas de kommer på fötter snart.
Havsbaserad vindkraft är dyrare än den landbaserade, men det är väl ett pris vi måste betala för att nå klimatmålen?
Absolut, men det måste bli mer kostnadseffektivt först. Annars blir det svårt att motivera projekt som det här.