De årliga samtalen i Jackson Hole har länge varit en av de viktigaste händelserna för världens centralbanker. Den lilla dalen i Wyoming blir varje sommar skådeplatsen där cheferna för jordens mäktigaste finansinstitutioner samlas för att diskutera räntor, inflation och global ekonomisk stabilitet. I år väntas samtalen präglas av en ny Fed-chef, stigande statsskulder och en inflation som vägrar ge med sig.
Ny Fed-chef debuterar på den internationella scenen
Den stora behållningen blir när USA:s nye centralbankschef Kevin Warsh håller sitt första större tal på fredagen, då det tredagars långa toppmötet inleds. Warsh utsågs av president Donald Trump och tillträdde i maj. Hans företrädare, Jerome Powell, kritiserades hårt av Trump för att inte sänka räntan tillräckligt snabbt.
Sedan Warsh tillträdde har han dock inte rört styrräntan. Tvärtom fanns det i det senaste räntebeskedet flera ledamöter som ville höja räntan. Hittills har Warsh varit sparsam med att kommunicera sin strategi. I sitt första besked deklarerade han att Fed slutar med framåtblickande vägledning, den praxis där centralbanken signalerar kommande ränteförändringar. Han har även tillsatt ett antal specialgrupper för att se över bankens strategiska verktyg.
Det enda Warsh varit tydlig med är att inflationen är för hög. Den uppmätta inflationstakten i juli var 3,3 procent, en bra bit över Fed:s mål på 2 procent. Frågan är om han under mötet väljer att ge marknaden mer kött på benen kring hur han planerar att pressa ned prisökningarna.
Inflationstrycket kvarstår som huvudvärk
Inflationen är navet kring vilket centralbankernas arbete kretsar. Tvåprocentsmålet är standard i de flesta utvecklade ekonomier. Nu handlar oron om hur olika yttre faktorer kan störa prisutvecklingen i år och nästa år.
Kriget mellan USA och Iran fortsätter att skapa osäkerhet kring energipriser, och ett högt oljepris riskerar att blåsa på inflationen via drivmedelspriser och transporter. Samtidigt har Trumps tullpolitik skapat oro bland marknadsaktörer, även om effekterna på konsumentpriser hittills varit mindre än befarat. Analytiker pekar dock på att det finns en överhängande risk för att trycket byggs upp under hösten.
Statsskulden passerar 40 biljoner
Förra veckan passerade USA:s statsskuld en ny historisk milstolpe. För första gången någonsin översteg den 40 biljoner dollar, en siffra som är svår att överblicka. Samtidigt har räntorna på amerikanska statsobligationer rört sig uppåt. Den 30-åriga obligationen var uppe på 5,27 procent innan en viss nedgång under den gångna veckan.
Läget har blivit så ansträngt att USA:s finansminister Scott Bessent meddelat att departementet ska genomföra återköp av långfristiga obligationer i hopp om att pressa ned räntorna. Åtgärden har dock mottagits med skepsis från marknadsaktörer. Samtidigt ligger en annan risk i bakgrunden: att länder med stora innehav av amerikanska statspapper, som Japan, Storbritannien och Kina, väljer att minska sina positioner. En sådan utveckling skulle kunna driva upp räntorna ytterligare och förvärra situationen för den amerikanska staten.
Centralbankernas dubbla roll
Bakom diskussionerna i Jackson Hole ligger en grundläggande uppgift för centralbankerna: att upprätthålla finansiell stabilitet och hålla inflationen i schack. Styrräntan är det främsta verktyget – den höjs när inflationen är för hög och sänks när ekonomin behöver stimuleras. I Sverige innehas den rollen av Riksbanken, ledd av Erik Thedéen, som även han deltar i samtalen i Wyoming.
Utmaningen för dagens centralbankschefer är att balansera flera motstridiga krav samtidigt. Inflationen ska ned, men utan att ekonomin stryps. Statsskulderna växer, och högre räntor gör det dyrare för stater att låna. Med ett spänt geopolitiskt läge och osäkerhet kring energipriser blir Jackson Hole-mötet i år en viktig vägvisare för hur världens centralbanker tänker navigera den ekonomiska turbulens som ligger framför oss.
