Matpriskollen, den oberoende tjänst som sedan flera år bevakar prisutvecklingen på livsmedel i svenska butiker, går nu ut med en varning: det åtta månader långa prisstoppet på mat är på väg att spricka. I sin senaste månadsrapport, som presenteras på måndagen, konstaterar tjänsten att antalet varor med höjda ordinariepriser fördubblades i september – från var tionde till var femte vara. Det är, enligt Matpriskollen, det första synliga tecknet på att trycket från leverantörerna börjar ge utslag i butikshyllorna.
Enligt Ulf Mazur, grundare och vd för Matpriskollen, handlar det om breda prisökningar där flera stora leverantörer höjt sina priser samtidigt. Han nämner bland annat Pågens Lingongrova, ett av Sveriges mest sålda matbröd, som blivit uppemot 25 procent dyrare. Pågen är en av landets största bagerikoncerner, och när en sådan storsäljare blir dyrare märks det snabbt i konsumenternas vardagsekonomi.
Samtidigt är bilden inte entydig. Matpriskollen har i sin septembermätning gått igenom ordinariepriserna på över 44 000 dagligvaror. Det handlar visserligen om flera tusen prishöjningar, men de balanseras i statistiken av sänkningar på andra varor. Sedan februari har matpriserna i genomsnitt legat stilla, och den sänkta matmomsen som infördes i april har bidragit till att lugna konsumenterna och hålla nere priserna vid kassan.
Livsmedelskedjorna har hittills lyckats stå emot leverantörernas krav på höjda priser, bland annat genom att ta kostnaderna inom egna marginaler. Men enligt Ulf Mazur är den möjligheten i det närmaste uttömd. Kedjornas förhandlingsläge har försvagats i takt med att kostnadstrycket i hela livsmedelskedjan ökat.
– I genomsnitt är hyllan lugn, men det är lugnet före stormen. Producenterna har inte kunnat ta ut prisökningsbehovet och kostnaderna har inte slutat stiga. Att dubbelt så många varor fick högre pris i september är ett första tecken på att höstens förhandlingar börjar ge utslag, säger Ulf Mazur.
Bakom varningen ligger en kraftigt försvagad lönsamhet i den svenska livsmedelsindustrin. Enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) hade branschens rörelsemarginal vid halvårsskiftet sjunkit till 0,5 procent. Som jämförelse låg snittet för andra kvartalet under perioden 2022–2025 på 1,4 procent. En marginal på en halv procent innebär i praktiken att det inte finns något utrymme kvar för ytterligare kostnadsökningar.
En av de enskilt största kostnadsposterna är råvarupriserna. Mejerijätten Arla, som ägs av mjölkbönder i bland annat Sverige och Danmark, har sedan mars höjt mjölkpriset till bönderna med 17,5 procent. Mjölk är en central råvara i en lång rad produkter, från mejerivaror till bröd och färdigmat. Höjningen slår därför brett mot hela livsmedelsindustrin.
Därtill kommer en orolig omvärld. Oljepriset har stigit med omkring 40 procent sedan Irankrigets utbrott, vilket driver upp kostnaderna för transporter, drivmedel och förpackningsmaterial. Samtidigt varnar bedömare för att en mycket stark El Niño kan ge globalt högre energipriser och missväxter i flera delar av världen. För svenska producenter, som i hög grad är beroende av importerade insatsvaror som gödsel och energi, innebär det en dubbel påfrestning: både högre inköpspriser och risk för störningar i leveranskedjorna.
Ulf Mazur ser ingen anledning till optimism inför vinterns prisförhandlingar. Han konstaterar att läget är ohållbart i längden.
– Det här kan inte fortsätta särskilt länge. Med en marginal på en halv procent finns ingen buffert kvar för dyrare energi, gödsel och förpackningar. Höstens leverantörsförhandlingar blir de tuffaste på länge, och septembers fördubbling av antalet prishöjningar kan vara början, säger han.
För konsumenterna innebär det att perioden med i stort sett oförändrade matpriser, som pågått sedan i våras, sannolikt är över. Frågan är inte om priserna börjar stiga igen, utan när och hur mycket. Matpriskollens mätning ger en första indikation på att svenska hushåll kan behöva räkna med högre matnotor inom en snar framtid. Det återstår att se hur snabbt och med vilken kraft höjningarna slår igenom, men riktningen är tydlig.
