Vinsten rasar – nu avgörs LKAB:s framtid under Kiruna

Johan Menckel hann knappt tillträda som vd för LKAB innan de tunga frågorna staplades på bordet. Ett halvår in i jobbet ger han nu sin första större intervju – nere i Kirunagruvan, en kilometer under jord, på väg mot malmkroppen Per Geijer. Rekryteringen var ovanligt personlig: det var styrelseordförande Anders Borg som under en taxiresa i Skåne våren 2025 frågade om Menckel ville ta över efter mångårige vd:n Jan Moström. Menckel har tidigare lett aluminiumkoncernen Gränges, men själv beskriver han LKAB som något annat.

– LKAB är ett väldigt speciellt bolag. När jag går i Kiruna centrum inser jag att det är viktigt på riktigt att det går bra för det här bolaget, säger han.

Det statliga gruvbolaget står inför en av sina största prövningar. Kiruna måste flyttas, gruvan ska säkra framtidens malm genom Per Geijer och samtidigt ska hela verksamheten ställas om mot en fossilfri framtid. I Per Geijer finns dessutom en av Europas största kända fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, vilket placerar Kiruna mitt i kontinentens råvarukamp med Kina. EU har klassat projektet som strategiskt enligt Critical Raw Materials Act, vilket kan ge snabbare tillståndsprocesser och lättare tillgång till finansiering.

Men motståndet är hårt. Gabna sameby säger att gruvan skulle förstöra samebyns sista flyttled för renarna och har brutit sitt samverkansavtal med LKAB. Länsstyrelsen har tillstyrkt gruvan, men konstaterade samtidigt i september att det inte är möjligt att bedriva både gruvnäring och renskötsel parallellt i området. Bergsstaten väntas fatta beslut om bearbetningskoncession i november. Därefter återstår en lång miljöprövning.

Johan Menckel tror ändå att en lösning kan nås, exempelvis genom att transportera renar med lastbil förbi gruvområdet. Det avvisas av Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen, som dock öppnar för en annan väg: att återfylla gruvhålrummen så att marken inte rasar. Menckel menar att det vore tekniskt ohållbart och för dyrt. Han säger sig vara hoppfull inför ett möte med samebyn i oktober.

– Vi måste kunna hitta en gemensam lösning. Om inte får regeringen bestämma, säger han.

Samtidigt har ekonomin försärmrats snabbt. Andra kvartalet gav en rörelsevinst på bara 63 miljoner kronor, att jämföra med nära 1,1 miljarder samma kvartal året före. Vid toppen 2021 tjänade LKAB nästan 27 miljarder kronor på helåret. Nio av tio sålda ton är järnpellets, men paradprodukten pressas nu av fallande marginaler, hårdare konkurrens och ett ökat utbud av järnmalm på den europeiska marknaden.

Därtill kommer logistikproblemen. Kapacitetsbristen på Malmbanan kostar LKAB omkring en miljard kronor om året. Leveranserna måste skrivas ner med en miljon ton årligen. Enligt logistikchefen Linda Bjurholt krävs dubbelspår, men stora banarbeten väntas pågå sommartid fram till 2030 efter decennier av eftersatt underhåll. Menckel efterlyser politiska beslut om ökad kapacitet i den nationella planen.

– Det brådskar. Både Norge och Finland pressar på, säger han.

Den andra ödesfrågan gäller den gröna omställningen. I Gällivare planerar LKAB en anläggning för fossilfri järnsvamp som ska levereras till SSAB:s nya stålverk i Luleå. Ursprungligen skulle den stå klar 2026, men ännu finns inget investeringsbeslut. Samtidigt bygger SSAB för fullt med planerad start 2029 och har börjat peka ut andra möjliga leverantörer. Riksrevisionen varnade hösten 2025 för att LKAB riskerar att förlora sin största kund. Något bindande avtal med SSAB finns inte, bekräftar Menckel. Dessutom har vätgasen blivit dyrare än väntat och EU har luckrat upp tidspressen för stålindustrins klimatomställning. Hela omställningen kräver enorma mängder el – mer än hälften av Sveriges kärnkraftsproduktion.

Den tredje frågan handlar om staden ovanför gruvan. För drygt ett år sedan stod det klart att omkring 8 000 av Kirunas 16 000 invånare måste flytta fram till 2035. LKAB har avsatt 1,8 miljarder kronor i ett åtgärdspaket med Kiruna kommun, och regeringen har gett bolaget rätt att köpa 275 hektar statlig mark för den nya staden. Men markfrågan är inte löst. Regeringen överkörde Länsstyrelsen i Norrbotten och Statens fastighetsverk, som ville undanta delar av marken för renskötsel. För Gabna sameby är området norr om E10 vid Tuolluvaara avgörande för en redan hårt trängd rennäring.

Menckel understryker att alla frågor hänger ihop. Utan utökad malmbrytning kan bolaget varken behålla volymerna eller finansiera framtidssatsningarna. Sedan 2020 har LKAB delat ut över 45 miljarder kronor till staten. Nu vill Menckel att kapitalet i första hand stannar kvar i bolaget.

– Jag var väldigt tydlig när jag började här att vi under kommande år behöver använda våra vinster för att utveckla LKAB och lokalsamhällena. Det fanns en stor förståelse för det, säger han.