Alexandra föddes utan livmoder – har en världsunik son i dag

Efter 18 års ovetskap fick Alexandra äntligen svar på sin gåta

Det skulle dröja hela 18 år innan Alexandra Josefsson från Ulricehamn fick reda på varför hon aldrig fått sin mens. Under tonåren besökte hon ofta ungdomsmottagningen med funderingar kring sin uteblivna menstruation.

”Jag var tillsammans med Alfons pappa redan då och undrade förstås om jag råkat bli gravid,” berättar Alexandra under en lunchpaus från sitt arbete som svetsare på familjeföretaget Dalums Mekaniska.

Efter röntgen och ultraljud kom det överraskande beskedet – Alexandra saknade både livmoder och en av sina njurar. Hon hade fötts med Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser-syndrom, ett tillstånd som drabbar ungefär en på 5 000 flickor. I Sverige föds omkring 10-12 flickor årligen med detta syndrom, som innebär att de saknar livmoder och delar av slidan.

Det chockartade beskedet hann knappt sjunka in innan Alexandra fick höra om banbrytande forskning som pågick bara tio mil bort, på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där hade professor Mats Brännström lett forskning kring livmodertransplantationer sedan 1999.

”Det fick mig att inte förlora hoppet, samtidigt som jag tänkte att inget var säkert förrän jag satt där med ett barn i famnen,” säger Alexandra.

Hon blev snabbt en av många som var intresserade av en transplantation på Sahlgrenska. Men processen att hitta en lämplig donator, något som kvinnorna själva ansvarar för, visade sig bli en lång och svår resa. Enligt Mats Brännström är det här de flesta kandidater stöter på problem.

När det stod klart att hennes mammas livmoder inte var lämplig kände Alexandra en växande hopplöshet. ”Där slocknade ljuset lite grann. Det är inget man går ut på stan och frågar efter direkt. Och det är ju också så mycket som ska stämma,” förklarar hon.

Det skulle ta hela elva år innan Alexandra äntligen hittade en passande donator – en ingift släkting med två barn som var villig att donera sin livmoder. Vid det laget, 2021, hade Alexandra och hennes sambo redan genomfört en IVF-behandling 2017 och hade livskraftiga embryon redo att användas.

”Innan dess visste jag inte om mina äggstockar skulle fungera,” berättar Alexandra.

I oktober 2021 genomfördes en historisk operation på Sahlgrenska – världens första livmodertransplantation med hjälp av enbart robotkirurgi. Robottekniken användes för att steg för steg frigöra livmodern från donatorn, för att sedan ta ut den via en så kallad titthålspåse genom slidan. Hos Alexandra fördes livmodern in genom ett litet snitt i buken, varefter kärl, slida och stödjevävnad kopplades samman – allt med hjälp av robotkirurgi.

Tio månader efter transplantationen fördes embryot från IVF-behandlingen in i Alexandras nya livmoder. Hennes graviditet blev en av de mest övervakade någonsin, och tre veckor före beräknad förlossning genomfördes ett planerat kejsarsnitt.

”Allt var planerat i förväg, eftersom det inte fick sätta igång av sig självt,” förklarar Alexandra.

Den 25 maj 2023 föddes Alfons, 49 centimeter lång och strax över tre kilo tung. Han är unik i sitt slag, eftersom det hittills bara genomförts två livmodertransplantationer med robotkirurgi i hela världen. Sahlgrenska har nu återgått till öppen kirurgi, och tyvärr var det bara för Alexandra som transplantationen var framgångsrik.

”Det är för stort för att ta in, orden räcker inte till. Jag förstår nu vilken tur jag haft,” säger Alexandra om sin resa till moderskapet.

Sahlgrenska sjukhusets pionjärarbete inom livmodertransplantationer har pågått sedan 1999. Efter inledande djurstudier genomfördes den första mänskliga transplantationen 2012, vilket ledde till världens första barn efter en sådan transplantation 2014. Totalt har 17 barn fötts från transplanterade livmödrar i Sverige, och cirka 70 barn världen över efter omkring 150 transplantationer.

Från och med 2026 kommer livmodertransplantationer på Sahlgrenska att ingå i det normala vårdutbudet, vilket öppnar dörren för fler kvinnor med liknande tillstånd som Alexandra att få möjlighet att bära och föda egna barn.