Tatjana Boric-Persson drar ut plåten med nybakade frallor ur ugnen, kalljästa sedan kvällen innan. Som chefredaktör för Cykelfrämjandets medlemstidning och mångårig klimat- och miljöaktivist har hon under senare år börjat ifrågasätta vad hon egentligen åstadkommit med sin aktivism. Hon längtade efter en mer konkret, vardagsnära fråga där lösningar redan finns tillgängliga. Mat blev svaret.

För något år sedan startade hon den nationella kampanjen ”Matupproret” med ett övergripande mål: alla ska kunna äta sig mätta på god, näringsriktig och hållbart producerad mat. Kampanjen drivs tillsammans med den opinionsbildande föreningen Reformaten och Rebellmammorna, och har väckt debatt om Sveriges matsystem och folkhälsa.

Enligt Boric-Persson importerar Sverige mer än hälften av maten som konsumeras. Hon pekar på att många livsmedel är fulla av gifter, fattiga på näring och bidrar till ohälsa. Samtidigt som Sverige har en fetmaepidemi har många människor inte råd att äta sig mätta. Detta paradoxala läge driver kampanjens arbete för systemförändringar.

Internationella förebilder inspirerar

I Danmark har regeringen beslutat att helt ta bort momsen på frukt och grönt inom några år. Enligt forskare vid Köpenhamns universitet, som Dagens Nyheter rapporterat om, väntas denna reform kunna rädda 3200 danska liv årligen. Det danska exemplet har väckt debatt även i Sverige och blivit en central referenspunkt för Matupproret.

En svensk momsutredning pågår och ska i vinter ge förslag på hur ”särskilt nödvändiga livsmedel” skulle kunna ges en lägre momssats än andra matvaror. Folkhälsoforskare har föreslagit att momsen sänks på nyckelhålsmärkta varor. Men landsbygdsminister Peter Kullgren har uttryckt skepsis och menat att politiken ska ”hålla viss distans till folks matkassar”.

Boric-Persson är inte imponerad av ministerns hållning. Hon anser det absurt att ekologisk broccoli har samma moms som chips och cola. Även Norge lyfts fram som förebild, där marknadsföring av godis, läsk och energidrycker riktad mot barn har förbjudits.

Konkreta reformförslag

Matupproret driver flera konkreta förslag för att förändra det svenska matsystemet. Kampanjen vill att hälsosam mat blir billigare och att mat som är skadlig för människor eller som utarmar jordarna görs dyrare. Detta skulle kunna genomföras genom en matskatteväxlingsreform, där exempelvis sockersötade drycker beskattas hårdare.

Boric-Persson påpekar att 108 länder i världen redan har infört någon form av läskskatt. Utöver skatteväxling vill Matupproret se ett reklamförbud för ohälsosam mat i offentliga miljöer, liknande det norska exemplet.

På kommunal nivå förespråkar kampanjen att politiker aktivt ska skydda odlingsbar mark och prioritera inköp av hållbar, lokal och ekologiskt odlad mat till förskolor, skolor och äldreboenden. Kritiker har påpekat att detta riskerar att bli dyrare för kommuner och skattebetalare, men Boric-Persson kontrar med att ohälsa också kostar fruktansvärt mycket pengar, liksom förlusten av odlingsbar mark och biologisk mångfald.

Politisk förändring nödvändig

I sitt radhuskök i Malmö förbereder Sara Nilsson Lööv, psykolog, klimataktivist och en av grundarna av Rebellmammorna, en sallad med egenodlade sockerärtor stekta i vitlök. Hon vänder ner nyupptagen potatis med basilika, persilja, ringblomma och krasse – allt nyskördat från sin koloniträdgård.

Nilsson Lööv beskriver detta som sin bild av omställningen av matsystemet – en process som kan vara lustfylld, härlig och involvera hela familjen. Hon är tydlig med att tillgång till bra och hållbart producerad mat inte ska vara en klassfråga.

Även om konsumenter kan bidra till förändring genom sina val, menar Nilsson Lööv att en verklig omställning till ett mer hållbart matsystem framförallt måste drivas på politisk nivå. Detta resonemang speglar kampanjens grundläggande strategi – att påverka beslutsfattare snarare än att endast fokusera på individuella konsumentval.

Matupprorets arbete representerar ett skifte i klimat- och miljörörelsen, från abstrakta diskussioner till konkreta frågor som direkt berör människors vardag. Kampanjen riktar sig mot politiska beslut som kan skapa systemförändringar, snarare än att endast appellera till individuellt ansvar. Med internationella exempel som Danmark och Norge som förebilder, fortsätter debatten om Sveriges framtida matsystem och folkhälsopolitik.