Barnmorskor kämpar mot menstruationstabu inom idrotten

Trots att vi befinner oss i 2025 är menstruation fortfarande ett tabubelagt ämne inom idrottsrörelsen. För att motverka detta har barnmorskorna Johanna Larback och Veronica Ek bildat föreläsningsduon ”Min kropp”, som arbetar för att sprida evidensbaserad kunskap om kroppsutveckling, pubertet och menstruation till idrottsföreningar och förbund.

– Vi såg att det fanns ett behov av det här, säger Johanna Larback.

– Det är fortfarande ganska tabubelagt att prata om mens och menstruationsrelaterade besvär kopplade till idrott, tillägger Veronica Ek. Dessutom är informationen som finns kanske inte alltid helt adekvat.

De senaste åren har dock flera framstående idrottare som Lotta Schelin (fotboll), Sarah Sjöström (simning) och Ebba Andersson (skidor) berättat öppet om utmaningarna som elitidrottande kvinnor kan ställas inför.

– Jag tror att det har jättestor betydelse, säger Veronica Ek om att ämnet synliggörs. De här personerna blir förebilder som gör att det förhoppningsvis blir lättare att prata om de här frågorna.

Alarmerande siffror visar på jämställdhetsproblem

I februari presenterade Folkhälsomyndigheten en omfattande undersökning om ungas hälsa, baserad på enkätsvar från 9 444 personer i åldrarna 16–29 år. Resultaten pekar på vad Larback och Ek beskriver som en jämställdhetsproblematik – inte bara kopplad till kön, utan även mellan dem som lider av mensrelaterade besvär och dem som inte gör det.

Siffrorna är oroväckande: 16 procent av unga kvinnor stannar hemma från skola eller studier vid varje mens. Ännu mer relevant för idrottsrörelsen är att 14 procent uppger att de avstått från fysisk aktivitet vid i stort sett varje mensperiod under det senaste halvåret.

– Det är alldeles för många som påverkas och lider av sin mens, säger Johanna Larback. Man pratar ju ofta om att unga tjejer lämnar idrotten för att det kommer in andra intressen. Men är det egentligen därför man slutar?

Hon belyser även problematiken för elitidrottare:

– Sysslar man med elitidrott kan det också vara knepigt. Du kan ha fruktansvärt rikliga blödningar eller fruktansvärd mensvärk, men du vet att om du är hemma nu – då blir du bänkad i helgen. Det gör att människor också utsätter sig för någonting som faktiskt inte är bra eller till och med kan vara skadligt.

Myter och rädsla kring hormonell behandling

Barnmorskorna understryker att hjälp finns att få, men att många unga tvekar inför hormonell behandling. Rädsla för biverkningar och gamla myter, exempelvis att p-piller försvårar framtida graviditeter, lever kvar.

– Idrotten måste satsa på utbildning, menar duon.

Forskningen kring svenska elitidrottare och användningen av p-piller är begränsad, men internationella studier visar att omkring 50 procent av kvinnliga idrottare använder någon form av hormonella preventivmedel.

– Det finns ingen evidens för att hormonell behandling försämrar idrottsliga prestationer, säger Larback och Ek. Tvärtom kan den ge en prestationshöjande effekt för personer med rikliga blödningar, låga järndepåer eller där smärtan är begränsande.

P-piller och andra hormonella preparat kan även reglera eller förskjuta menstruationen så att den inte sammanfaller med viktiga tävlingar. Trots dessa fördelar lever rädslan för negativa effekter kvar hos många idrottare.

– Det finns en myt om att det är ”bra” att blöda på det sättet, säger Larback.

Ek refererar till dagens trender bland unga på sociala medier:

– Det ”naturliga” trendar nu. Man ska känna in sin kropp, man ska lära känna den. Naturligt kan vara jättebra så länge man mår bra. Men när man inte mår bra av det naturliga, då behöver man ju få hjälp.

Sammanblandning av fakta skapar förvirring

Föreläsarna pekar även på att det finns en sammanblandning av fakta bland många unga, särskilt när det gäller utebliven mens.

– Man kan träna hur hårt som helst men man måste få i sig tillräckligt med näring. Uteblir mensen av den anledningen är det inte bra för kroppen. Det kan till exempel leda till benskörhet, vilket kan få konsekvenser inom idrotten. Ibland kan det också påverka fertiliteten, förklarar de.

– Men däremot, om vi har reglerat bort blödningen med hormoner – då skyddas äggstockarna.

Med satsningen ”Min kropp” hoppas barnmorskorna att fysiskt aktiva och elitidrottare inte ska behöva begränsas av menstruationsbesvär, att individer ska kunna göra välinformerade val och kunna prestera på den nivå de själva önskar. Genom att fortsätta lyfta dessa frågor och sprida kunskap arbetar de för att bryta tabun och skapa bättre förutsättningar för idrottande kvinnor på alla nivåer.