Så kan ett vanligt herpesvirus leda till ms

Forskare har upptäckt mekanismen bakom hur Epstein-Barr-viruset kan leda till multipel skleros (ms), en genombrott som kan öppna dörren för nya behandlingsmetoder mot den neurologiska sjukdomen. I Sverige lever cirka 22 000 personer med ms, en sjukdom som angriper hjärna och ryggmärg med symtom som nedsatt känsel och balanssvårigheter.

Det har länge varit känt att nästan alla personer som utvecklar ms tidigare har varit infekterade med Epstein-Barr-viruset. Viruset är extremt vanligt i befolkningen – cirka 95 procent av alla vuxna bär på det – men endast en av 500 smittade utvecklar ms. Sambandet mellan viruset och sjukdomen har därför varit svårförklarligt.

– Hur viruset påverkar risken att få ms har hittills varit oklart, säger Olivia Thomas, biträdande lektor och forskare vid Karolinska institutet.

Nu har Thomas och hennes kollegor i en ny studie, publicerad i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Cell, kunnat visa den exakta mekanismen bakom sambandet. Forskargruppen har upptäckt att när immunförsvaret angriper Epstein-Barr-viruset kan vissa T-celler av misstag reagera mot proteinet ANO2, som finns i hjärnan.

– T-cellerna ska egentligen bekämpa Epstein-Barr-viruset, men misstar kroppens egna celler för viruset. Nu har vi för första gången hittat bevis för att den här reaktionen kan skada hjärnan vid ms, förklarar Thomas.

Tidigare svensk forskning har visat att antikroppar som normalt angriper viruset kan felriktas mot hjärna och ryggmärg. Den nya studien bygger vidare på detta genom att visa den specifika mekanism som orsakar skadan.

Forskarna analyserade blodprover från över 90 personer med ms och jämförde dem med prover från friska individer. I proverna från ms-patienter hittade de T-celler som reagerade mot proteinet ANO2. När de sedan genomförde experiment med möss kunde de se ett tydligt samband mellan dessa T-celler och allvarligare former av ms.

– Det verkar som om virusinfektionen i princip är en förutsättning för diagnosen ms. Att det här sker hos bara en del individer beror på en kombination av genetik, slump och miljöfaktorer, säger Thomas.

Multipel skleros är en sjukdom där kroppens immunförsvar angriper det skyddande fettskiktet, myelinet, runt nervtrådarna i hjärna och ryggmärg. Detta leder till inflammation och ibland även skador på nervtrådarna, vilket i sin tur påverkar nervimpulserna. Skadorna bildar ärrvävnad, så kallade plack, som ger upphov till de varierande symtomen som karaktäriserar sjukdomen.

Upptäckten kan få betydande konsekvenser för framtida behandlingsmetoder. Flera pågående studier fokuserar på vaccin mot Epstein-Barr-viruset, något som potentiellt skulle kunna minska risken för både körtelfeber och ms. Den nya kunskapen kan också leda till mer riktade behandlingar som specifikt påverkar de immunceller som felaktigt angriper hjärnan.

– Jag hoppas att våra fynd kan ge effektivare behandlingar och säkra vaccin, säger Thomas.

Det är värt att notera att några av forskarna bakom studien har rapporterat kopplingar till läkemedelsföretag, men Olivia Thomas uppger att hon inte har sådana bindningar.

Denna upptäckt representerar ett viktigt steg i förståelsen av ms, en sjukdom där både genetiska faktorer och miljöpåverkan spelar roll. För personer som har ms i familjen är risken att drabbas högre än för den övriga befolkningen.

Idag finns läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom, men den nya forskningen kan potentiellt leda till mer effektiva behandlingsmetoder och kanske till och med förebyggande åtgärder genom vaccination mot Epstein-Barr-viruset.