Hetaste juni som uppmätts i Västeuropa – och värmen fortsätter

Västeuropa upplevde under juni månad en omfattande värmebölja som resulterade i historiska rekordnoteringar över hela kontinenten. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus blev medeltemperaturen i regionen 3,06 grader över medelvärdet för perioden 1991-2020, vilket är den högsta noteringen som uppmätts i modern tid.

Rekordvärmen drabbade flera länder samtidigt. Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Danmark och flera andra europeiska nationer rapporterade alla om exceptionellt höga temperaturer under månaden. Den extrema värmen bidrog till att juni globalt blev den näst varmaste junimånaden som någonsin uppmätts, med en medeltemperatur som låg 1,39 grader över förindustriell nivå.

Copernicus varnar också för att världshaven uppvisade de högsta temperaturerna som uppmätts under en junimånad. De uppvärmda haven utgör en särskild orosfaktor då de spelar en central roll i jordens klimatsystem och kan förstärka extrema väderförhållanden.

Samantha Burgess, klimatforskare vid Copernicus, betonar allvaret i situationen. Hon förklarar att dessa rekordnoteringar tillsammans speglar ett klimatsystem som fortsätter att ackumulera värme. Konsekvenserna blir alltmer intensiva värmeböljor, fortsatt uppvärmning av haven och ökade risker för människor, ekosystem och infrastruktur.

Efter en kortare paus på ungefär en vecka har värmeböljan åter intensifierats. En ny värmekupol har bildats över sydvästra Europa, vilket återigen lett till rekordnoteringar. Barcelona uppmätte i onsdags 40,7 grader, den högsta temperaturen som registrerats i staden på 112 år. Även Frankrike förväntas nå temperaturer kring 40 grader under de kommande dagarna, och prognoserna tyder på att värmeböljan kommer att fortsätta åtminstone fram till den franska nationaldagen den 14 juli.

Den extrema värmen har fått allvarliga konsekvenser i Frankrike. Under juni tvingades 1 800 skolor att stänga på grund av den höga värmen, och minst 2 000 människor avled till följd av värmeböljan. Dessutom har en rad stora skogsbränder härjat i södra Frankrike i juli. Mer än 11 000 hektar mark har förstörts, vilket är en extremt hög siffra så tidigt på säsongen.

Jean-François Soussana, ordförande för Frankrikes klimatpolitiska råd, konstaterar att landet befinner sig i en ”ganska tragisk period”. Klimatrådet, som bildades 2018 av president Emmanuel Macrons första regering med uppdraget att utvärdera landets klimatpolitik, presenterade på torsdagen en ny rapport med skarp kritik.

Forskarna i rådet drar slutsatsen att de åtgärder som vidtas för att uppnå målet om netto noll utsläpp år 2050 är ”otillräckliga”. De pekar särskilt på att besparingar har påverkat arbetet negativt. Rapporten slår också fast att Frankrike inte är förberett för de klimatrelaterade kriser som väntar.

Junimånadens händelser illustrerar enligt rådet på ett tydligt sätt landets bristande beredskap. De omfattande skolstängningarna och det höga dödstalet visar på allvarliga sårbarheter i samhället när det gäller att hantera extremväder.

Klimatrådet rekommenderar därför kraftigt ökade investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt betonar de behovet av omfattande insatser för att anpassa det franska samhället till framtida extremväder. Detta inkluderar förbättrad infrastruktur, bättre varningssystem och stärkta skyddsåtgärder för sårbara grupper.

Den aktuella värmeböljan och de långsiktiga temperaturökningarna som Copernicus rapporterar om understryker den accelererande klimatförändringen i Europa. Kontinenten värms upp snabbare än det globala genomsnittet, vilket gör regionen särskilt utsatt för extrema väderhändelser. Situationen kräver enligt experter både omedelbara akuta åtgärder för att skydda människor och långsiktiga strategier för klimatanpassning.