Viktor Karlsson: Det är lätt att glömma – men Sverige är en del av världen

De svenska valaffischerna har en sak gemensam: Sverige. Budskap som ”vi tar Sverige på allvar”, ”vi gör Sverige till Sverige igen”, ”tro på Sverige”, ”Sverige vinner på grön politik” och ”Sverige kan mer” kommer från olika partier, men tillsammans formar de en valrörelse där nationen står i centrum. Det mönstret har uppmärksammats av Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som i en artikel i Dagens Nyheter beskriver partiernas budskap som nationalism light.

För tio eller tjugo år sedan såg valaffischerna helt annorlunda ut, konstaterar han. Då var de i högre utsträckning knutna till konkreta sakfrågor och ideologiska skiljelinjer. Dagens affischer bygger i stället på en mjukare form av nationalism, där idén om Sverige blir ett nav som partierna kan samlas kring – oavsett vad det innebär i praktiken.

Att partierna vänder sig till väljarna med nationella budskap är knappast förvånande. Riksdagen är Sveriges parlament, och den politik som förs där ska ytterst komma det svenska samhället till del. Men de nationella löftena skymmer lätt en realitet som blivit allt svårare att bortse från: Sverige är en del av världen, vare sig det handlar om säkerhet, klimat eller ekonomi.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har gjort säkerhetsläget i Europa allvarligare än på många decennier. För Sverige innebär kriget ett nytt strategiskt läge i närområdet. Sverige hör till de länder som stöttar Ukraina mest, och landets försvar vilar på nära samarbete med andra västländer. Ändå har de geopolitiska spänningarna och de stora försvarsinvesteringar som väntar getts liten plats i valrörelsen. Det är anmärkningsvärt, menar DN:s ledarredaktion, med tanke på att det svenska säkerhetsläget påverkas direkt av händelser utanför landets gränser.

Klimatfrågan är ett annat exempel på hur nationsgränserna blivit mindre relevanta. Utsläppen av växthusgaser påverkar hela planeten, och Sverige både bidrar till problemet och drabbas av följderna. Varmare klimat innebär nya förutsättningar för skogsbruk, jordbruk och bebyggelse i hela landet. Trots det förs klimatdebatten i valrörelsen till stor del som en nationell fråga. Ett budskap som ”Sverige vinner på grön politik” visar hur en global kris översätts till ett nationellt framgångsbudskap snarare än en appell om internationellt samarbete.

Även ekonomin är tätt sammanflätad med omvärlden. Sveriges välstånd bygger på handel med andra länder. Stormakternas handelskonflikter, inte minst mellan USA och Kina, har skapat en mer oförutsägbar världsekonomi. Det märks i svenska företag och offentliga finanser. Lantbrukare har fått svårare att få tag på gödsel, vilket driver upp kostnaderna och i förlängningen påverkar livsmedelspriserna. Teknikföretag, som länge varit en av de viktigaste motorerna i svensk export, har tappat mark i konkurrensen med Kina och USA. För ett exportberoende land får störda globala värdekedjor snabbt konsekvenser för jobb och tillväxt.

Särskilt utsatt är gruvnäringen i norra Sverige. Malmfälten i Norrbotten och Västerbotten är centrala för den svenska stålindustrin och för Europas försörjning av metaller. I takt med att den gröna omställningen ökar efterfrågan på batterimetaller och kritiska råvaror har gruvans strategiska betydelse vuxit. Samtidigt innebär globala konjunkturväxlingar, höga energipriser och handelskonflikter att investeringsbeslut kan skjutas upp eller flyttas till andra länder. Den svenska gruvnäringen är därför ett tydligt exempel på hur omvärlden kryper in i lokalpolitiken – från Kiruna och Gällivare till Stockholm.

DN:s ledarredaktion konstaterar att länder med liknande värderingar borde gå samman och agera gemensamt i oroliga tider. Det handlar inte om att partierna ska sluta tala om Sverige, utan om att de ska våga tala om Sverige på ett sätt som gör rättvisa åt landets beroende av omvärlden. De frågor som väljarna uppfattar som viktigast – krig, klimat, inflation och energiförsörjning – har alla en internationell dimension. Om valaffischerna kunde lyssna, skriver DN:s ledarredaktion, skulle de få höra att världen är orolig och att samarbete behövs. Det är ett budskap som fler partier borde ta med sig när de formulerar sina nästa plakat.