Klimatgruppen Aurora stämmer svenska staten på nytt: ”Kränker våra mänskliga rättigheter”

Klimatgruppen Aurora stämmer åter svenska staten för otillräcklig klimatpolitik

På grund av klimatförändringarna kommer dagens unga generation att utsättas för betydligt fler värmeböljor och extrem brandrisk under sina liv jämfört med äldre generationer. Med denna utgångspunkt har klimatgruppen Aurora nu lämnat in en ny stämningsansökan mot svenska staten till Stockholms tingsrätt, där de hävdar att Sveriges klimatmål är otillräckliga och att den förda klimatpolitiken inte är effektiv nog för att nå även dessa lågt satta mål.

– Den svenska staten har en skyldighet att skydda våra mänskliga rättigheter till liv, hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Den skyldigheten framgår av Europakonventionen, som har en särskild ställning i svensk grundlag, säger Ida Edling, jurist och talesperson för klimatgruppen Aurora.

Aurora menar att staten inte tar sitt ansvar för den andel av de globala klimatåtgärder som måste genomföras för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. Enligt Edling är internationell rätt tydlig med att rika länder som Sverige, med stora historiska utsläpp, måste göra mest för att motverka klimatkrisen.

Ett konkret exempel som lyfts i stämningsansökan är att Sverige saknar en plan för att minska utsläpp från importerade varor – utsläpp som faktiskt är större än landets territoriella utsläpp.

– Även om dessa utsläpp formellt rapporteras i andra länder måste staten göra allt den kan för att minska dem eftersom de orsakas av vår livsstil. Alla länder ska enligt internationell rätt använda alla medel som står till deras förfogande för att bidra till att klimatkrisen inte leder till klimatkollaps, förklarar Edling.

Detta är andra gången Aurora stämmer svenska staten. Den första stämningsansökan lämnades in 2022 men avvisades i slutändan av Högsta domstolen på formella grunder – bland annat för att den lämnats in som en grupptalan. Denna gång är det föreningen Aurora som står som avsändare.

Det juridiska läget har också förändrats sedan den första stämningen. I april 2024 kom en vägledande dom från Europadomstolen i Strasbourg, som slog fast att Schweiz brutit mot de mänskliga rättigheterna genom otillräckliga klimatåtgärder. Målet drevs av en grupp äldre schweiziska kvinnor, ”Klimaseniorinnen”.

Ytterligare ett viktigt juridiskt utslag kom i juli 2025 när den internationella domstolen i Haag meddelade att alla stater har en skyldighet att effektivt motverka klimatförändringarna och skydda nuvarande och framtida generationers mänskliga rättigheter, oavsett om de ingår i Parisavtalet eller ej.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, bedömer att dessa internationella domar stärker Auroras möjligheter att få sin sak prövad i svensk domstol denna gång.

– Mot den bakgrunden har jag mycket svårt att tänka mig att Aurora inte kommer att beviljas talerätt denna gång, och kunna föra den här processen mot staten i sak, säger han.

Om Aurora skulle vinna målet skulle det inte innebära att domstolen kan beordra specifika åtgärder, men den kan fastställa på vilket sätt statens klimatarbete brister.

– Då måste varje seriös demokratisk regering och riksdag naturligtvis ta det på allvar och göra vad som krävs för att inte längre bryta mot lagen. Annars vore det ett markant domstolstrots, som inte är förenligt med en rättsstat, förklarar Ebbesson.

Han betonar att Europadomstolen visserligen ger stater stor frihet att agera självständigt, men att det krävs ett tydligt nationellt regelverk för utfasning av klimatutsläpp – och att detta regelverk faktiskt genomförs. Både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet har rapporterat om brister i svenska statens klimatarbete.

En vanlig kritik mot klimaträttsprocesser är att klimatpolitik bör avgöras av folkvalda i riksdagen, inte i domstolar. Ida Edling menar dock att detta är en missuppfattning.

– Det enda vi ber domstolen är att fastställa om den svenska staten har brutit mot lagen eller inte. Det är exakt vad en domstol ska göra i en demokratisk rättsstat. En av de absolut viktigaste delarna av den svenska demokratin och rättsstaten är att politiker ska följa sina egna lagar. Det står i första paragrafen i grundlagen, säger hon.

Globalt sett ökar antalet klimaträttsprocesser. Hittills har omkring 3 000 klimatprocesser registrerats i närmare 60 olika länder. USA har flest fall, följt av Australien, Storbritannien och Brasilien. Antalet fall ökar framför allt i det globala syd, och cirka 20 procent av fallen har riktats mot företag, ofta gällande så kallad klimattvätt.