Efter flera år av priskänslighet och minskad försäljning visar den ekologiska marknaden åter tillväxt i Europa. Men utvecklingen ser mycket olika ut mellan länderna, och Sverige halkar efter grannländerna trots en historiskt stark position.

Enligt forskningsinstitutet FiBL växte den ekologiska försäljningen i Europa med 4,1 procent under 2024, det senaste året med fullständig statistik. Den positiva utvecklingen drivs inte enbart av stigande matpriser utan framför allt av att konsumenterna köper större volymer ekologiska produkter. Det markerar en trendvändning efter inflationskrisen som pressade många hushåll att välja bort dyrare ekologiska alternativ.

## Schweiz och Danmark leder utvecklingen

Schweizarna är de mest entusiastiska ekokonsumenterna i Europa med en marknadsandel på 12,3 procent. Danmark följer tätt efter med 11,6 procent, medan Sverige ligger på femte plats med 6,7 procent. Andra länder i toppen inkluderar Österrike med 11,4 procent och Luxemburg med 9,0 procent.

Den svenska ekologiska försäljningen växte visserligen med 1,5 procent mellan första kvartalet 2025 och 2026, enligt en marknadsundersökning från Krav. Men sett till matprisinflationen på 3,1 procent innebär det faktiskt en reell nedgång i volym. Utvecklingen speglas även i statistiken som visar att den ekologiska matens marknadsandel i Sverige krympte från 7,8 procent till 6,7 procent mellan 2023 och 2024.

Nedgången märks också i jordbruket. Den ekologiska odlingsarealen i Sverige har minskat från 20 procent år 2019 till under 16 procent 2024. För jämförelse ligger Sverige på nionde plats i Europa när det gäller andel ekologisk jordbruksmark, efter länder som Liechtenstein, Österrike och Estland.

## Politiska skillnader förklarar gapet

Emma Rung, vd på hållbarhetsmärkningen Krav, pekar på flera förklaringar till varför Danmark är långt före Sverige. En viktig faktor är att danska livsmedelsproducenter erbjuder ekologiska alternativ i flera olika prissegment, vilket gör produkterna mer tillgängliga för konsumenter med olika plånböcker.

Men skillnaden handlar i hög grad även om politik. Den offentliga sektorn i Danmark går i bräschen för ekologisk mat. Köpenhamn är numera den första staden i världen att servera 100 procent ekologisk mat i sina offentliga matsalar. Danmark har också infört en differentierad kemikalieskatt där bekämpningsmedel som bedöms vara mer skadliga beskattas hårdare. I Sverige är skatten enhetlig oavsett preparatets farlighet.

De danska myndigheterna är också snabbare med direkta förbud. Förra året förbjöd Danmark sex PFAS-bekämpningsmedel som bildar TFA, ett ämne som EU nyligen klassade som reproduktionstoxiskt. En motsvarande svensk utredning väntas dröja till våren 2028.

Politiska prioriteringar skiljer sig markant. År 2023 valde den svenska regeringen att skrota målet om att 30 procent av Sveriges jordbruksmark ska vara ekologisk till år 2030. Sverige är numera ett av endast tre länder i EU som saknar en nationell handlingsplan för ekologiskt jordbruk. Danmark har i stället som mål att dubblera sin ekoodling till 21 procent av landets jordbruksmark till 2030.

EU-kommissionen har satt ett gemensamt mål om 25 procent ekologisk jordbruksmark till 2030. Emma Rung efterlyser att Sverige åtminstone anpassar sig till denna målsättning.

## Branschen kritisk till EU-målen

Men i Sverige möter EU-målet om 25 procent motstånd från delar av branschen. Kritikerna kallar det ”en Bullerbydröm” och pekar på att ekologisk odling ger mindre skörd per hektar. De menar också att ekobönderna i stället för konstgödsel tvingas importera slakterirester från konventionell köttindustri, vilket skapar ett hållbarhetsproblem.

Ett annat omdiskuterat område är Krav-märkta ägg. Eftersom Krav-reglerna förbjuder syntetiska aminosyror matas värphönsen i stället med fiskmjöl. Det har lett till att ekologiska ägg innehåller högre halter av dioxiner, PCB och PFAS, om än långt under myndigheternas gränsvärden.

Krav arbetar nu aktivt för att fasa ut fiskmjölet. Enligt Emma Rung testas alternativ som musselmjöl och insekter. Tillsammans med SLU ska branschen även utvärdera vallprotein utvunnet ur gräs och vallväxter som klöver.

## Regeländringar ger omedelbar effekt

Krav har också tvingats göra andra anpassningar. Tidigare var tillsatsen nitrit helt förbjuden i Krav-märkt bacon och skinka. Men sedan förra årsskiftet tillåter Krav en låg nivå av det omdiskuterade konserveringsmedlet, vilket är i linje med EU:s ekoregler.

Regellättnaden har gett dramatisk effekt. På ett år ökade Kravs försäljning av ekologiska charkuterier med hela 997 procent. Andra produktgrupper som ökat kraftigt är färsk frukt och bär med 155 procent samt färsk kyckling med 33 procent. De mest sålda Krav-märkta produkterna mätt i försäljningsvärde är fortsatt mjölk, ägg och nötfärs.

Enligt Emma Rung är kompromissen med nitrit ett nödvändigt ont för att ekologiska grisbönder ska kunna konkurrera i butikerna och för att kunna upprätthålla produktionen av grisar som får leva sitt naturliga liv med utevistelse.

Forskning visar att ekologiskt jordbruk ger betydande fördelar för biologisk mångfald. Mark som brukas ekologiskt har i genomsnitt 30 procent högre biologisk mångfald än konventionella gårdar, med över 70 procent fler växtarter och 50 procent fler arter av pollinerande insekter som bin och humlor.