Den europeiska kommissionen presenterade på tisdagen ett betydande policyskifte som möjliggör försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer även efter 2035, trots det tidigare planerade totalförbudet. Enligt förslaget kommer fordon med förbränningsmotorer att kunna säljas under specifika villkor, vilket markerar en omsvängning i EU:s klimatstrategi för transportsektorn.
Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari kommenterade förslaget i ett uttalande till Dagens Nyheter med att betona vikten av stabila och förutsägbara regler för näringslivet. ”För att ställa om och stärka sin konkurrenskraft behöver våra företag stabila, långsiktiga och förutsägbara regler – inte ryckighet och kryphål. De företag som tagit ledningen i omställningen ska belönas för sin innovationskraft, inte straffas för att de gått före,” förklarade Pourmokhtari.
Klimatministern uttryckte ett försiktigt stöd för förslaget, men med vissa förbehåll: ”Rätt utformat kan detta ge en skjuts till elektrifieringen och till den svenska industrin. Det är därför positivt att man inte avskaffar förbudet utan sätter ett 90-procentigt mål med krav på kompensation.”
Denna förändring i EU:s policy kommer efter intensiv lobbying från flera europeiska biltillverkare och medlemsländer, främst Tyskland, som har uttryckt oro över omställningens hastighet och de ekonomiska konsekvenserna för bilindustrin. Kritiker har argumenterat att europeiska tillverkare riskerar att förlora konkurrenskraft mot asiatiska företag som kommit längre i utvecklingen av elbilar.
Åsa Westlund, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, ställer sig dock kritisk till förslaget och ifrågasätter argumenten om att europeiska biltillverkare inte skulle kunna hålla jämna steg i den gröna omställningen eller att konsumenter skulle vara motvilliga till elbilar.
”Vi har biltillverkare i Sverige till exempel Volvo Cars och Polestar som ligger i framkanten, som har velat tillverka elbilar och som vill att EU håller fast vid den här lagen. Jag förstår inte varför Sverige tycker det är bra att deras konkurrenter i Europa får igenom den här förändringen,” sade Westlund.
Det nya förslaget representerar en betydande förändring från den ursprungliga planen som EU-kommissionen lade fram 2021, vilken syftade till att fasa ut alla nya bilar med förbränningsmotorer till 2035. Detta skulle varit ett avgörande steg för att nå EU:s klimatmål om klimatneutralitet till 2050.
Den modifierade planen innehåller nu ett 90-procentsmål för utsläppsminskningar istället för ett totalt förbud, tillsammans med kompensationskrav för de återstående utsläppen. Detta innebär att biltillverkare som fortsätter att sälja fordon med förbränningsmotorer efter 2035 måste vidta åtgärder för att neutralisera utsläppen, exempelvis genom investeringar i förnybar energi eller koldioxidinfångning.
Branschexperter menar att detta beslut kan få långtgående konsekvenser för Europas fordonsindustri. Medan vissa tillverkare som Volkswagen och Stellantis välkomnar flexibiliteten, har andra som Volvo Cars uttryckt besvikelse eftersom de redan investerat kraftigt i elektrifieringsstrategier baserade på det ursprungliga totalförbudet.
Förslaget kommer nu att diskuteras av EU-parlamentet och medlemsländerna innan ett slutgiltigt beslut fattas. Miljöorganisationer har redan uttryckt stark kritik och menar att denna förändring underminerar EU:s klimatambitioner och skapar osäkerhet för industrin som redan påbörjat omställningen.
För Sveriges del kan beslutet ha blandade effekter. Å ena sidan gynnas svenska biltillverkare som Volvo Cars, vilka redan är långt framme i elektrifieringsprocessen, av strikta regler som tvingar konkurrenter till samma omställning. Å andra sidan kan en mer flexibel approach ge andrum för underleverantörer i svensk industri som fortfarande är beroende av den traditionella fordonsindustrin.
Kommissionens förslag återspeglar den svåra balansgången mellan klimatambitioner och industriell konkurrenskraft som EU står inför i sin strävan att leda den globala gröna omställningen.
