Sveriges miljöresultat – ett av 16 mål uppnått

Drygt 25 år har gått sedan riksdagen beslutade om Sveriges 16 miljömål. Ändå är resultatet nedslående. Det visar Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering, som görs vart fjärde år och som nu ska överlämnas till regeringen. Flera av de mål som är mest centrala för klimatet och den biologiska mångfalden bedöms inte kunna nås med nuvarande utveckling. I vissa fall går utvecklingen dessutom åt fel håll.

Sabina Vinnmyr på Naturvårdsverket säger att myndigheten inte är nöjd med läget. Hon jämför miljömålen med trafikens nollvision: de är visionära till sin karaktär, men de anger den riktning som samhället ska röra sig i. Samtidigt understryker hon att de insatser som gjorts ändå har gett resultat inom vissa områden.

Bland de mål där utvecklingen går dåligt finns begränsad klimatpåverkan, levande skogar samt ett rikt växt- och djurliv. Dessa mål hänger nära samman: skogens förmåga att binda koldioxid och att hysa arter påverkas både av klimatförändringar och av hur marken används. I vissa fall är problemen globala, vilket innebär att Sverige ensamt har begränsade möjligheter att vända utvecklingen.

Skogsfrågorna handlar inte bara om naturvärden. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportnäringar, och hur skogen används har därför både ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Mål som levande skogar och rikt växt- och djurliv påverkar direkt hur skogsbruket kan bedrivas, och därmed också framtida virkesförsörjning och bioekonomi.

Andra mål, som myllrande våtmarker och grundvatten av god kvalitet, kommer inte heller att nås, men där är trenden i stället neutral. Våtmarker har stor betydelse för både biologisk mångfald och klimatet, eftersom de lagrar kol. Grundvatten är i sin tur en förutsättning för dricksvattenförsörjning och för många industrier. Att dessa mål inte nås innebär en långsiktig risk, även om läget inte försämras just nu.

Det finns dock ljuspunkter. Målet om frisk luft bedömer Naturvårdsverket delvis kunna nås. Försurningen av svenska sjöar och skogsmark har också vänts i positiv riktning, även om målet inte kommer att uppnås. Orsaken är framför allt internationella överenskommelser som minskat utsläppen av svavel och kväve.

– Vi har jobbat i 40 år med att vända det här, så det kan ta jättelång tid. Men nu ser vi att det går åt rätt håll. Man får inte ge upp, säger Vinnmyr.

Det svenska miljömålssystemet är bredare än de 16 kvalitetsmålen. Det består också av ett generationsmål och av etappmål som följs upp löpande. Utvärderingen mäter därför inte bara naturens tillstånd, utan också om styrmedel och åtgärder är tillräckliga. Regeringen väntas använda rapporten som underlag i den fortsatta miljöpolitiken.

För näringslivet har miljömålen konkret betydelse, inte minst för skogs-, jordbruks- och gruvnäringen. Sverige är en av EU:s mest betydande producenter av malm och skogsråvara, två nyckelråvaror för bygg- och energisektorn. Många företag verkar i områden där flera miljömål samtidigt gör sig gällande. Nya projekt, från gruvor till infrastruktur, måste förhålla sig till krav som rör vatten, mark, skog och biologisk mångfald. När mål inte nås ökar osäkerheten om framtida tillståndsvillkor och markanvändning.

Flera av Sveriges största malmfyndigheter ligger i Norrbotten och Västerbotten, där också skogsbruk och vattenkraft är stora verksamheter. Där blir mötet mellan grön omställning, gruvplaner och miljömål särskilt tydligt. Malmen och skogsråvaran exporteras till europeiska marknader, vilket gör frågan om tillstånd och miljöpåverkan viktig långt bortom Sveriges gränser.

Samtidigt sker en omställning inom svensk industri som förstärker kopplingen mellan miljömål och ekonomi. Efterfrågan på el, metaller och skogsbaserade material växer i takt med den gröna omställningen. Det gör att frågor om hur mark och vatten används sannolikt blir ännu viktigare i kommande tillståndsprocesser.

Naturvårdsverket vill med rapporten visa att långsiktigt arbete lönar sig. Budskapet är samtidigt att nya styrmedel krävs där utvecklingen går åt fel håll. Den fördjupade utvärderingen med rekommendationer landar på regeringens bord i januari.

– Det viktigaste är att fortsätta med de insatser som ger resultat och att sätta in styrmedel och insatser där det går åt fel håll, säger Vinnmyr.