Viktor Karlsson: Fem tecken på att det blir ett klimatval i september

Klimatfrågan väntas få en allt mer framträdande roll i det kommande svenska riksdagsvalet i september. Efter flera år av fokus på pandemi, krig och handelskonflikter pekar nu flera tecken på att en ny klimatvåg är på väg. Klimatjournalisten Erika Bjerström observerade i sitt sommartal i P1 att ”språnget kanske sker här och nu”, med hänvisning till oljekris, framsteg inom elektrifiering och en grön tendens i opinionen.

Det höga oljepriset har blivit en påtaglig påminnelse om sårbarheterna i det nuvarande energisystemet. När Hormuzsundet blockerades sköt oljepriserna i höjden, vilket fick politiken att svara med panikstöd till bensinbilister – ett scenario som påminner om situationen 2022 när priset steg till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Men alltfler svenskar börjar nu ifrågasätta om fortsatt oljeberoende verkligen är en klok strategi på lång sikt.

Historien erbjuder en intressant parallell. Efter oljekrisen 1973 tog Sverige ett strategiskt beslut att bygga upp ett fossilfritt energisystem baserat på kärnkraft. Nu, drygt 50 år senare, kan svaret på dagens oljekris istället bli att skapa en fossilfri bilflotta. Detta skulle kunna representera nästa stora steg i Sveriges energiomställning.

Samtidigt har klimatförändringarnas konkreta effekter blivit alltmer påtagliga för européerna. Sommarens värmebölja har fungerat som en väckarklocka för många. Under en extremt varm junivecka i Frankrike ökade dödligheten med 29 procent, trots att stora publika evenemang som prideparader, idrottsevenemang och musikfestivaler ställdes in. När konsekvenserna av stigande temperaturer blir så tydliga och mätbara hamnar klimatfrågan automatiskt i centrum för det politiska samtalet.

Den nuvarande regeringskonstellationen, de så kallade Tidöpartierna, har haft svårt att leverera på energi- och klimatområdet. De senaste åren har Sverige faktiskt rört sig bort från att uppfylla klimatmålet till 2030 snarare än närmare det. Kärnkraftbyggandet som utlovats har inte blivit av, och det går trögt för vindkraften. Detta facit verkar inte tilltala väljarkåren. Torbjörn Sjöström från opinionsinstitutet Novus kommenterade nyligen att ”frågor som inte upplevs lösta är sannolikt energifrågan, klimatet och miljön”.

När årets riksdagsval ska avgöras kommer mycket av makten att ligga i händerna på mittenväljarna. Det finns en betydande grupp välutbildade urbana kvinnor som tenderar att vara positiva till vindkraft och samtidigt kritiska till att Sverigedemokraterna får stort inflytande över politiken. Dessa väljare utgör en viktig målgrupp för flera partier.

För att locka dessa marginella men avgörande väljare krävs det troligen väl genomtänkta och konkreta svar på klimatfrågan. Detta gör att de gröna frågorna sannolikt kommer att få en framträdande plats i valspurten när marginalväljarna ska bestämma sig. Partier som kan presentera trovärdiga klimat- och energilösningar kan därmed få ett viktigt försprång.

Opinionsundersökningar visar också på en tydlig trend. Som Erika Bjerström påpekade i sitt sommartal började klimatfrågan klättra uppåt i flera opinionsmätningar redan i maj, inför valet i september. Detta stöds av Novus junimätning som visade bara en statistiskt säkerställd opinionsförändring jämfört med februari: miljöfrågan har blivit viktigare för väljarna.

Kombinationen av stigande oljepriser, påtagliga klimateffekter, otillfredsställelse med den nuvarande politikens resultat, en viktig grupp klimatengagerade mittenväljare och stigande opinionssiffror för miljöfrågor pekar alla i samma riktning. Tilltagande vindar har börjat bilda en ny grön våg som nu syns i horisonten.

För svenskt politiskt liv kan detta innebära en viktig vändpunkt. Precis som oljekrisen 1973 ledde till långtgående förändringar av det svenska energisystemet, kan den nuvarande situationen komma att tvinga fram nya strategiska beslut om hur Sverige ska producera och använda energi i framtiden. Valdagen i september kan därmed bli startskottet för nästa stora klimatsprång i svensk politik.