Djup splittring bland judar efter krigen i Mellanöstern

Under den andra veckan av det pågående kriget i Mellanöstern körde en libanesisk invandrare i Michigan, USA, in i en synagoga som hämnd för Israels bombangrepp mot Libanon. Trots att terroristen sköt mot vakterna och avsåg att ”döda så många som möjligt”, undkom alla i församlingen, där även barngrupper befann sig.

I efterdyningarna av händelsen skrev den judiske opinionsbildaren Peter Beinart att hur avskyvärd terrorhandlingen än var, kan det inte vara rätt att en synagoga i USA har en skylt utanför sin byggnad med texten ”We stand with Israel”. Beinart, som är en av USA:s mest framträdande judiska kritiker av Israels politik mot palestinierna, menade att skylten inte bara utsätter församlingsmedlemmarna för större risk från antisemitiska terrorister, utan att den även är moraliskt tvivelaktig i en tid då Israel utreds för misstänkta krigsbrott.

Enligt Beinart symboliserar skylten snarare en total identifikation med Israel än ett politiskt ställningstagande: ”Det är mer som ett uttryck för dyrkan, att grundläggande för vår judendom är vår tro på denna stat, oavsett vad staten gör.”

Fenomenet med synagogor som visar öppet stöd för Israel är utbrett i USA, även om det också finns judiska institutioner som intar en mer kritisk hållning. Den amerikanska judenheten står inför en svår balansgång i ett samhälle präglat av ökad antisemitism samtidigt som Israel rör sig bort från de liberala värderingar som traditionellt kännetecknat många amerikanska judars politiska identitet.

Rabbi Steven Abrahams gav ett skarpt svar på Beinarts inlägg i Times of Israel, där han anklagade Beinart för att ha ”gjort karriär” genom analyser som ”låter sofistikerade och är avsedda för människor som vill överge det judiska folket”. Abrahams hävdade bestämt att ”terrorattacken inte riktade sig mot en församling som stödjer Israel, det var en attack mot judar”.

Rabbinen anklagade även Beinart för att inte bara kritisera Israels regering utan själva existensen av Israel som ett skydd mot judehat och förföljelser. Han beskrev Beinart som feg och i grunden osolidarisk med det judiska folket.

Denna intensiva debatt mellan Beinart och Abrahams är typisk för de djupa motsättningar som uppstått i judiska kretsar världen över sedan kriget i Gaza inleddes och nu fortsätter i Libanon. En växande klyfta har även uppstått mellan den israeliska vänstern och den anti- eller icke-sionistiska judiska vänstern i USA. Vänstergrupper som Jewish Voice for Peace och tidskriften Jewish Currents, där Beinart medverkar, anklagas för att svika den israeliska fredsrörelsen och bortse från offren för Hamas attack den 7 oktober 2023.

Dessa spänningar är inte begränsade till USA och Israel utan berör även Sverige. Här finns en påtaglig diskrepans mellan de judiska institutionernas ofta okritiska hållning till Israel och många enskilda svenska judars starka ifrågasättande av Israels politik i Gaza, Libanon och på Västbanken. Jämfört med USA har dessutom många svenska judar en mer direkt och personlig relation till Israel, vilket gör beroendet av landets utveckling större. Medan den amerikanska judenheten sannolikt kan överleva utan Israel, skulle den svenska judiska gemenskapen hamna i en djup existentiell kris om relationen bröts.

Vad innebär då budskapet ”We stand with Israel” egentligen? En alternativ tolkning är att det handlar om att aktivt stödja den israeliska fredsrörelsen och oppositionen som förstår att Israel måste ändra kurs. Detta skulle innebära samarbete med fredligt sinnade arabländer istället för militära maktmedel, en tvåstatslösning istället för annektering, och en stat för alla medborgare snarare än judisk överhöghet.

Trots att fredsrörelsen i Israel är en minoritet, delar många israeler drömmen om fred. När Israels dåvarande premiärminister Yitzhak Rabin undertecknade Osloavtalet 1993 talade han om att bygga framtiden genom förtroende och fredsavtal. I kontrast till detta har Benjamin Netanyahu, som varit premiärminister under 19 av de senaste 30 åren, använt rädsla och splittring som strategi för att behålla makten.

Den israeliska fredsrörelsen hamnar därför ofta i skymundan bakom krigsförespråkande politiker. Som journalisten Gideon Levy uttryckte det i Haaretz: ”Om världen visste att det finns ett stort fredsläger här som stödjer mänskliga rättigheter, så skulle det vara svårare att skylla allt på hela den judiska befolkningen i Israel.” Svenska judar som stödjer Israel men tar avstånd från dess nuvarande regering har därför en viktig roll i att synliggöra fredsrörelsens alternativ.