Här är en omskrivning av recensionen till en nyhetsartikel på svenska, med en professionell och journalistisk ton. Texten är strukturerad för att passa som en fristående artikel och har utökats med bakgrundskontext för att ge en djupare förståelse för musikens betydelse.


Goran Kajfes Subtropic Arkestra utforskar den svenska etnojazzen med Avin Omar på ny ep

Den svenska jazzscenen har fått en ny, efterlängtad pärla. Goran Kajfes Subtropic Arkestra har tillsammans med den svensk-kurdiska sångerskan Avin Omar släppt en ep som på fyra spår fångar en hel värld av musikaliska influenser. Det är ett möte mellan jazz, prog och folkmusik som inte bara blickar framåt utan också hedrar en viktig del av Sveriges musikaliska arv.

Goran Kajfes har länge varit en central figur i den svenska jazzens utkant, men med Subtropic Arkestra har han skapat ett projekt som tydligt knyter an till den experimentella period då etnojazzen växte fram i Sverige. Under 1970-talet innebar Rikskonserters satsningar att musiker från hela världen kom till Sverige och mötte en generation svenska jazzmusiker som själva sökt sig ut i världen. Det var en kulturell korsbefruktning som fick genomslag i allt från Christer Bothéns och Bernt Rosengrens musik till den tidens progscen. Kajfes bygger vidare på den traditionen, men med ett samtida uttryck som inkluderar elektronik, trumpetsolon i Miles Davis-anda och moderna beats.

Mötet med Avin Omar är ett lyckokast. Hennes röst, skolad och närvarande, bär både på en stark kulturell tradition och en konstnärlig integritet som passar perfekt med Arkestrans ljudbild. De långa spåren vecklar ut sig långsamt, från dronande partier till svängiga och bitvis vilda passager. Det är musik som kräver tid och eftertanke, men som belönar lyssnaren med något nytt vid varje lyssning.

Ep:n är dessutom bara början. Den är den första i en serie där bandet kommer att samarbeta med olika vokalister, vilket lovar gott för framtiden. Redan nu finns det ett starkt favoritspår: ”Suleyhmania”, där allt faller på plats – sång, rytm och melodik.

För den som vill utforska liknande ljudlandskap finns flera aktuella album att upptäcka. Sebastian Andreu Bergströms ”Solera”, nyligen släppt på vinyl, bjuder på sparsmakad och atmosfärisk svensk rymdjazz. Mariam Wallentin och Vestnorsk Jazzensemble gör tillsammans ”Spring Flood”, där en mörkt expressiv röst möter en stor ensemble med gränslösa möjligheter. Och för den som längtar efter harmoniskt pianospel i gränslandet mellan klassiskt och jazz är Kjetil Mulelids ”Piano, Unfolding” ett självklart val.

Tillsammans visar dessa album att jazzen i Norden lever och utvecklas – med rötterna i historien och blicken riktad mot framtiden. Goran Kajfes Subtropic Arkestra och Avin Omar har gett oss en ep som påminner om varför den svenska jazzens mest underskattade kapitel förtjänar att skrivas vidare.

Dela.
Leave A Reply