Bengt Westerberg: Jimmie Åkesson bluffade om svältande äldre och asylmottagning

I skuggan av sviktande äldreomsorg – migrationsdebatten tio år senare

Det var under migrationskrisen 2014 som Jimmie Åkesson levererade sitt numera välkända citat: ”Jag kan inte se en äldre människa i ögonen och säga: ’Ledsen att du svälter ihjäl men vi måste ha asylinvandring.'” Uttalandet kom som svar på dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldts vädjan till svenskarna att ”öppna sina hjärtan” för syriska flyktingar. Åkessons budskap var tydligt – att hjälp till asylsökande skulle konkurrera direkt med stöd till äldre i behov.

Tio år senare har situationen förändrats markant. Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna fått betydande inflytande över migrationspolitiken. Asylmottagandet har nästan helt upphört, men trots detta rapporterar minst 42 kommuner att de slutat leverera lagad mat till äldre i hemmet. Forskare beskriver Sverige som ett ”u-land” när det gäller mat till äldre, och Livsmedelsverket varnar för ökad risk för undernäring bland landets seniorer.

Detta väcker frågor om rimligheten i Åkessons tidigare argumentation. Som Simon Sorgenfrei påpekar i sin nyutkomna bok ”Öppna era hjärtan” påstod Åkesson samtidigt att hans hjärta var mer öppet än Reinfeldts, men att hjälpen borde riktas till flyktingarnas närområden istället för genom invandring till Sverige.

Det finns en uppenbar motsägelse i denna hållning. Om resurser som används för flyktingmottagning i Sverige tas från äldreomsorgen, varifrån kommer då pengarna som ska användas för hjälp på plats? Det logiska slutsatsen blir att Åkesson skapade en falsk motsättning – en fråga om prioritering som inte nödvändigtvis existerade.

Sverige tar emot kvotflyktingar just för att det finns människor som inte har någon framtid i sina närområden. Flyktingmottagande är primärt en humanitär insats, inte ett sätt att tillgodose landets arbetskraftsbehov. Samtidigt är det önskvärt att nyanlända snabbt kommer i arbete och kan försörja sig själva.

Konjunkturinstitutets rapport från 2023 visar dessutom en intressant ekonomisk dimension. Enligt deras analys betalade hela gruppen flyktinginvandrare i Sverige 2022 mer i skatt än vad samma grupp kostade i bidrag och individuella tjänster som barnomsorg, skola och sjukvård. Överskottet uppgick till omkring 55 miljarder kronor, pengar som bidrar till finansieringen av kollektiva offentliga utgifter och därmed frigör resurser som exempelvis kan användas till äldreomsorg.

Inom den svenska äldreomsorgen arbetar idag cirka 200 000 personer, varav ungefär 80 000 är födda utomlands. En majoritet av dessa kommer från länder som indikerar flyktingbakgrund. Det betyder att flyktingar spelar en avgörande roll för att upprätthålla den svenska äldreomsorgen – inklusive mattjänster. Utan denna arbetskraft skulle bristerna i äldreomsorgen sannolikt vara ännu mer omfattande.

Den nuvarande situationen inom äldreomsorgen väcker därför frågor om Sverigedemokraternas prioriteringar. Partiet som en gång hävdade att äldres välmående står på spel på grund av asylmottagande har nu inflytande över en politik där asylmottagandet kraftigt begränsats – samtidigt som äldreomsorgen fortfarande uppvisar stora brister.

SD:s budskap i Europavalrörelsen 2024 – ”I mitt Europa bygger vi murar!” – står i kontrast till partiets tidigare påstådda omsorg om äldre. När det gäller att förhindra migration eller stödja utvisningar verkar ekonomiska begränsningar inte vara ett hinder, trots att liknande resursbegränsningar ofta anges som skäl till nedskärningar inom äldreomsorg.

Med Jimmie Åkessons ambition att bli migrationsminister efter höstens val, understödd av statsminister Kristersson, finns det anledning att reflektera över vad detta kan innebära för framtidens äldreomsorg och hur ansvaret för den situationen som nu råder ska fördelas. De äldre som Åkesson påstod sig värna om för ett decennium sedan befinner sig idag i samma prekära situation, trots att flyktingmottagandet drastiskt minskat.