Benjamin Voisin: ”Jag vanhelgade hela idén om att göra film”

Den franske skådespelaren Benjamin Voisin har fått ett av de svåraste uppdragen i fransk film: att gestalta Meursault, den likgiltige mördaren i Albert Camus klassiska roman ”Främlingen”. I en intervju med Helena Lindblad, som mötte honom i Paris, berättar han om utmaningen, regissörens uppmaning att ”inte spela” – och om hur traumatiska familjeminnen och en oväntad dejt har format hans tolkning.

Nyinspelningen av ”Främlingen” är en av de mest uppmärksammade franska produktionerna just nu. Boken, som utkom 1942, räknas som ett av existentialismens viktigaste verk och har översatts till ett sextiotal språk. Handlingen utspelar sig i Alger, då under fransk kolonialtid, och skildrar en man som dödar en arab utan tydligt motiv. Den koloniala kontexten är fortfarande laddad, vilket gör en modern filmatisering till en känslig och komplex uppgift.

Meursault är en av litteraturens mest gåtfulla gestalter. Han är en man som tycks sakna känslor, som inte gråter vid sin mors begravning och som betraktar världen med en nästan overklig distans. Att gestalta en sådan karaktär utan att göra honom osympatisk eller ointressant kräver en skådespelare med ovanlig närvaro. Voisin, som är i 20-årsåldern, har på kort tid etablerat sig som en av Frankrikes mest lovande unga talanger. Han slog igenom med ”Lost Illusions” (2021), en roll som gav honom en César för bästa manliga nykomling, och fick stor uppmärksamhet för sin roll i ”The Girl with a Bracelet” (2019).

I samtalet med Helena Lindblad återkommer Voisin till regissörens instruktion: ”Du ska inte spela.” För en skådespelare som är van vid att bygga sina karaktärer med hjälp av känslor och inlevelse var det en utmaning. Han beskriver hur han fick lita på att kroppen och rösten bar fram det som orden inte sa. Det är en metod som ligger nära Camus idé om det absurda – att människan i grunden är främmande för sig själv och världen.

Voisin berättar också om mer personliga ingångar till rollen. Han talar om traumatiska familjeminnen som har påverkat hans sätt att se på död och sorg, och om en oväntad dejt som fick honom att förstå något väsentligt om Meursaults likgiltighet. Detaljerna är vaga, men de ger en bild av en skådespelare som arbetar nära sitt eget liv – något som blivit allt vanligare i en tid då autenticitet värderas högt.

Nyinspelningen av ”Främlingen” kommer i ett läge där fransk film befinner sig i en expansiv fas. Paris är fortfarande Europas viktigaste filmstad, och franska produktioner når en allt större internationell publik genom strömningstjänster som Netflix, Prime Video och Disney+. Flera klassiker har nyligen fått nya filmatiseringar, från ”De tre musketörerna” till ”Greven av Monte Cristo”. Trenden tycks vara att unga regissörer vill göra upp med traditionen och ge gamla berättelser en ny, ofta mörkare, ton.

För förlagen innebär en nyinspelning av en klassiker nästan alltid en försäljningsökning. Nya upplagor med filmomslag brukar dyka upp i bokhandeln, och i Frankrike har intresset för Camus författarskap ökat märkbart under senare år. Även om det är svårt att mäta den direkta effekten av en enskild film, finns det en tydlig koppling mellan filmatiseringar och bokförsäljning. ”Främlingen” är redan en storsäljare, men en ny generation läsare kan nås genom filmen.

För Voisin innebär rollen som Meursault ett möjligt genombrott på den globala marknaden. Filmen väntas få en bred distribution och har redan väckt intresse hos internationella distributörer. Strömningstjänsternas hunger efter europeiskt innehåll har gjort att franska filmer nu ofta får global premiär samma dag som biopremiären. Det innebär att en film som ”Främlingen” kan nå en publik som tidigare var förbehållen de stora Hollywood-produktionerna. En lyckad tolkning av en så ikonisk roll kan också öppna dörrar till Hollywood, där franska skådespelare som Omar Sy och Léa Seydoux redan har visat vägen.

Samtidigt finns en risk med att röra vid ett mästerverk. Många kritiker och läsare har en stark relation till boken, och 1967 års filmatisering med Marcello Mastroianni i huvudrollen är fortfarande en referenspunkt. Voisin säger att han medvetet undvikit att se den gamla filmen för att inte påverkas. Han vill skapa en egen Meursault, inte en kopia.

Med sin nya tolkning av ”Främlingen” tar Benjamin Voisin plats i en lång rad av skådespelare som har försökt fånga Camus gåtfulla antihjälte. Om han lyckas återstår att se, men redan nu är han en av de mest omskrivna unga skådespelarna i Europa. Intervjun med Helena Lindblad ger en sällsynt inblick i hur en konstnär förhåller sig till ett av 1900-talets mest svårfångade litterära porträtt.