Catia Hultquist: Är bråket på Lundsberg den svenska överklassens eget metoo-ögonblick?

En ny dokumentärserie från SVT och journalisten Johannes Hallbom kastar ljus över den kontroversiella internatkulturen på Lundsberg. Serien, som heter ”Arvtagarna”, avslöjar ett system av pennalism och våld som enligt uppgift har pågått i generationer på den exklusiva skolan.

Bland de mest upprörande detaljerna i dokumentären återfinns vittnesmål från elever om hur de lärt sig att krypa ihop och slappna av i musklerna för att klara av slag bättre. Enligt uppgifterna är detta en färdighet som skolbarn tvingats tillägna sig i modern tid, efter att ha utsatts för ofrivilliga slagsmål beordrade av äldre elever. Berättelserna tyder på att detta inte är isolerade incidenter, utan snarare en del av en större kultur där kunskap överförs från äldre till yngre elever för att överleva tiden på internatet.

Den officiella bilden av Lundsberg står i skarp kontrast till det som dokumentären avtäcker. Ingenting om våld eller pennalism nämns i läroplan eller skolans officiella regler. Men dokumentären ger inblick i vad som beskrivs som ett hemligt system där elever har att förhålla sig till en parallell ordning som tycks ha funnits i generationer.

Detta system kännetecknas av en tydlig hierarki där de yngsta eleverna står längst ner. Enligt uppgifterna ”tar eleverna igen” när de blir äldre, i ett mönster av maktutövning som tycks ske med de vuxnas goda minne. Poängen med systemet beskrivs vara att göra eleverna bekväma med att både ta emot och ge order, oavsett hur absurda dessa order må vara. Vägran att lyda eller att rapportera om vad som sker sägs vara liktydigt med socialt självmord.

Jan Guillou, författare till boken ”Ondskan” som behandlar internatlivet, kallar systemet rent ut fascistiskt. Han menar att kulturen har sina rötter i det brittiska kolonialväldet men också i den sicilianska heders- och tystnadskoden omertà, där tystnaden är helig.

En central figur i dokumentären är Gunilla von Platen, en känd entreprenör och företagsledare. Hon är mamma till en tidigare Lundsbergselev som både varit utsatt för och själv utsatt andra inom systemet. Hennes son var inblandad i den så kallade januariincidenten 2013 och dömdes tillsammans med tre andra elever för misshandel. Men till skillnad från generationer av Lundsbergsföräldrar före henne har von Platen valt att bryta tystnaden.

I dokumentären talar von Platen öppet om den grova rasism och de systematiska kränkningar som hennes son utsatts för. Detta beslut att gå ut offentligt beskrivs som remarkabelt, då det bryter mot den tystnadskultur som länge präglat Lundsberg och dess krets av föräldrar och alumner. Von Platens utspel har väckt starka reaktioner på sociala medier, med en krigisk ton som påminner om de hätska debatter som följde i kölvattnet av metoo-rörelsen 2017.

Många har dragit paralleller mellan von Platens agerande och metoo-rörelsens genombrott. Precis som metoo stack hål på tystnadskulturen kring systematiska sexövergrepp, kan detta ses som ett genombrott för att blottlägga övergrepp inom den svenska överklassen och dess institutioner.

Vissa röster har hävdat att detta är en fråga för välbärgade familjer som själva valt att sätta sina barn på skolan. Men kritiker menar att Lundsberg är en elitskola som fostrar framtida ledare med potential att få stort inflytande i det svenska samhället, vilket gör frågan till en angelägenhet för allmänheten.

Von Platens berättelser om rasism och pennalism, kombinerat med vad som beskrivs som arrogans och tystnadskultur från skolans ledning samt bristande respons från svenska myndigheter, målar upp en bild av ett större systemiskt problem. Förundersökningar har avslöjat uppgifter om normaliserat våld på skolan, där flera föräldrar till misshandlade elever har valt att inte göra polisanmälan.

Författaren Camilla Läckberg har i Dagens Nyheter försökt nyansera bilden med argument om att många barn mår bra på skolan, men detta har av kritiker setts som ett försök att förminska de allvarliga anklagelser som framkommit. Frågan om Lundsbergs kultur och hur svenska myndigheter hanterar situationen fortsätter att engagera och väcka debatt i den svenska offentligheten.